Populära kok- och städböcker

På  konferensen som handlade om tvångsvård fick jag möjlighet att visa lite hjälpmedel vid ett informationsbord. Många personer visade intresse för kok- och städboken och undrade var böckerna går att köpa om inte arbetsterapeuten förskriver dem som hjälpmedel.

Städboken ger dig med ord och bild och steg för steg anvisningar tips på hur du kan laga mat och städa på ett enkelt sätt. Böckerna kan vara bra för dig som tycker att städning och matlagning är svårt och krångligt. Genom enkla steganvisningar moment för moment sparar det på dina energier. I min nästa blogg ska jag ta upp resonemang kring energibalansen.  Här kan du beställa: kokboken. Här kan du beställa: städboken. Bildspel hur man steg för steg städar toaletten.

/Anneli Westling

Hjälpmedelsambassadör


Konferens psykiatrisk tvångsvård

Jag har precis kommit hem från Socialpsykiatriskt FORUM:s  konferens om psykiatrisk tvångsvård. Bakgrund till konferensen är att i början av april presenterar Psykiatrilagsutredningen sina förslag om tvångsvården. Konferensen handlade om tvång i ett bredare perspektiv, vad vi vet om tvångsvård och hur tvångsvården kan förbättras. Ett viktigt inslag har varit att brukare med erfarenhet av tvång under hela programmet har delgett de cirka 200 deltagare sina upplevelser av bemötande och till exempel bältesläggning. Även representanter för anhöriga har haft möjlighet att återkomande kunna reflektera över konferensen innehåll.  I övrigt har föreläsarna varit forskare, filosofer, jurister, psykiatriker och en del myndighetspersoner.

Jag tänker inte här försöka sammanfatta konferensen, men ge några reflektioner. Återhämtningsperspektivet genomsyrade alla reflektioner från oss brukare, men även från andra. Ett återkommande uttryck var: ”Det kan gå snabbt att bli sjuk, men det kan också gå snabbt att återhämtas”. Den psykiska ohälsan behöver inte bli hela livet utan kan bli en episod i livet. Det ger hopp att höra så många återhämtade brukare berätta om sina erfarenheter. Ett annat självklart krav som ofta framfördes var att uppföljningssamtal ska ske efter tvångsåtgärder och att utskrivningssamtal ska genomföras då tvångsvården upphör.

Ett mummel av förvåning uppstod i salen när en forskare från Umeå som gått igenom ett halvårs LPT-domar från landets länsrätter berättade att de hittat särskilda skäl för öppenvårdstvång som till exempel att den dömde ska sköta sin hygien.  I övrigt konstaterades att 99% av domarna går enligt överläkarens önskan. Och efter att Socialstyrelsens rapport Det diffusa tvånget också gåtts igenom måste frågan ställas varför finns all denna tvångsvård och dessa tvångsåtgärder. Patienterna som tillfrågats svarar nämligen väldigt ofta att det inte skulle göra någon skillnad om de inte skulle ha tvånget. För mig verkar det som att tvångsvården för dessa patienter är istället för dialog och behandlingsallians mellan läkare och patient. Med ett annat arbetssätt skulle ett återhämtningsinriktat arbete möjliggöras. Alltså: kommunicera mera och tvångsvårda mindre.

Det fanns farhågor kring Psykatrilagsutrednings förslag från många håll, men eftersom utredningens förslag ännu ej är helt kända får jag återkomma till det i en annan blogg. Jag hoppas att många sätter sig in i utredningens förslag och ser till att det blir en ordentlig debatt.

/Jimmie Trevett

Förbundsordförande, RSMH

LPT – Lagen om psykiatrisk tvångsvård


Vad fungerar vid schizofreni?

I de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 beskrivs vilken evidensgrad som olika insatser har. Evidens är en kombination av kunskap från forskning, erfarenhet hos personal, samt att insatsen är accepterad av brukaren som får insatsen. Jag sammanfattar de insatser som har högst evidens:

– Gemensam utbildning för personer med schizofreni och deras anhöriga har högsta evidensgrad. Att ha gemensam utbildning för personen som lever och schizofreni tillsammans med närstående minskar risken att bli sjuk i psykos igen samt minskar psykossymtom. Att ha separata utbildningar har inte samma höga evidens, men ger viss effekt. Innehåll i utbildningen kan vara utbildning om symtom vid psykisk sjukdom, behandlingsalternativ, praktiskt och känslomässigt stöd, problemlösning och krishantering. Anhöriga ska betraktas och behandlas som en resurs. Att ha gemensam utbildning för brukare och närstående är ju något som är relativt lätt att genomföra och som inte kostar några extra pengar.

– Att erbjuda personer med schizofreni som har kontakt med sin familj eller närstående familjeinterventioner har högsta evidensgrad. Fördelarna är att detta minskar risken att bli sjuk i psykos igen samt minskar antal inläggningar på sjukhus. Personerna som får familjeinterventioner brukar ta sin medicin enligt läkarens ordination i större utsträckning än de som inte fått familjeinterventioner. Välmående, social funktion samt livskvalitet ökar för brukaren, samt att det känslomässiga klimatet i familjen förbättras. Innehållet i familjeinterventionen kan vara information, träning i att minska stress, problemlösning och träning i att föra sociala samtal.

– Kognitiv träning för att förbättra funktionsnedsättningar har högsta evidensgrad. Integrerad psykologisk terapi, en form av kognitiv träning ger positiva effekter på psykosocial funktion, symtom, och kognition. Denna träning inriktar sig på att förbättra exempelvis minnesförmågan och förmågan att uppmärksamma, planera och lösa problem. Träningen kan utföras med hjälp av datorstöd.

– Individanpassat stöd enligt IPS modellen för ökad delaktighet i form av arbetsinriktad rehabilitering har högsta evidens. IPS eller supported employment hjälper personen att få ett arbete med lön och ger stöd under arbetet, utan föregående faser av arbetsträning. Stödet ska ges när personen är motiverad och vill ha ett arbete.

– Att erbjuda hemlösa personer med schizofreni en långsiktig boendelösning har högsta evidens. Ett eget boende ger större möjlighet att leva ett självständigt och värdigt liv än mer kortsiktiga boendelösningar. Här avses tillgång till en ordinarie fullvärdig bostad. För den som inte kan få ett sådant boende på öppna bostadsmarknaden bör socialtjänsten ge bistånd med ett så kallat socialt kontrakt.

– Att erbjuda personer med schizofreni som är högkonsumenter av vård,risker att ofta bli inlagda på sjukhus, eller avbryter vårdkontakter intensiv case management enligt ACT-modellen har högsta evidens. Fördelarna är en minskning av slutenvårdstillfällen, större stabilitet i eget boende, och lägre risk för hemlöshet jämfört med sedvanlig behandling.

Visst låter insatserna bra och ganska självklara! Men jag tror det finns mycket att göra för att implementera dessa insatser i psykiatrin och socialpsykiatrin runt om i landet.

Varma hälsningar,

/Elisabet Alphonce


Nyliberalism och biologism går hand i hand

Tolkningen av psykisk ohälsa har varierat genom åren. Sedan 70-talet har det skett en kraftig svängning från det socialpsykiatriska perspektivet till ett mycket starkt biologiskt präglat synsätt. Eller för att göra bilden fullständigare: Det har skett en återgång till det biologiska perspektiv, som var allenarådande fram till ungefär mitten av 60-talet. Ett av skälen är naturligtvis de nya tekniska möjligheterna att studera genetiska variationer och kroppsliga spår av den psykiska ohälsan. De fynd som framkommit ur sådan forskning har den biomedicinska skolan valt att tolka som orsaker till psykisk ohälsa. (Andra tolkningar är dock möjliga att göra!)

Under samma period, som omsvängningen i synen på psykisk ohälsa har skett, har också det politiska fältet i samhället förflyttats från vänster till höger. Sedan Thatchers och Reagans tid har nyliberalismen fått starkt genomslag. Gemensamma och offentligägda välfärdslösningar har hamnat i skottgluggen, privatiseringar har nått allt längre in mot välfärdens kärna och individen förväntas i allt högre grad själv ta ansvar för sina livsvillkor.

Har dessa parallella utvecklingar skett oberoende av varandra? Jag tror inte det. Inom socialpsykiatrin betraktar man människans samspel med omvärlden som en väsentlig, präglande faktor. Psykisk ohälsa är här ett uttryck för brister i detta samspel och för ogynnsamma omständigheter i miljön. Problemet ligger i varje fall inte enbart hos individen, utan i minst lika hög grad i familjen som helhet, i gruppen och i samhällsstrukturen. Perspektivet stämmer väl överens med en vänsterorienterad samhällssyn.

Den biomedicinska psykiatrin ser ohälsan som en sjukdom, knuten till den enskilda individen. Problemet finns i biokemin i den enskildes hjärna, och miljöfaktorer är underordnade. I varje fall som orsakande faktorer. Synsättet faller väl in i den nyliberala världsbilden, där individen är ansvarig för sitt eget välbefinnande och samhällsstrukturer spelar en underordnad roll. Den biomedicinska psykiatrin blir på det sättet en välfungerande komponent i den nyliberala samhällsmodellen.

Exakt samma utveckling kan vi se inom psykologin och psykoterapin. Den miljöbaserade, psykodynamiska skolan har visats på porten, till förmån för den mekanistiska och individorienterade beteendeterapin (KBT). Problemet ligger inte längre i människors relationer, utan i den enskildes tankeverksamhet. Det är denna tankeverksamhet som skall ställas om, så att patienten bättre passar in i omvärlden. Vilken roll omvärlden har spelat för ohälsans uppkomst lämnas i princip därhän.

/Hannes Qvarfordt


Lärverktyg för elever

Det finns lärverktyg som ger eleven stöd att strukturera, prioritera och fokusera. Ett exempel är Schola Comai som fungerar på mobiltelefoner och surfplattor som använder Android. Med lärverktyget blir det möjligt för elever och lärare att ha struktur och kontroll på skoldagens aktiviteter. Schemat läggs in via ett webbaserat gränssnitt av läraren. Det finns möjlighet till schema, kalender (med bild, ljud, text och filmpåminnelse), bildserie, ljudinspelning och visuellt tidsstöd. Läs mer här.

/Anneli Westling

Hjälpmedelsambassadör


Dator och internetuppkoppling

För mig och mina kamrater känns det jätte-angeläget att ha tillgång till dator och internet. På något sätt, så passar det oss bättre med just den formen av socialt umgänge. Man behöver inte synas eller höras. Det känns tryggt att kunna gömma sig bakom dataskärmen och ändå ha kontakt med andra.   Samtidigt har många av oss med psykisk ohälsa helt enkelt inte råd. Eller så är det ett mycket ekonomiskt kännbart nöje. Vilket det också är om man inte är datoriserad eftersom det förutsätts att man ska vara det i så många sammanhang idag. Inte minst i kontakt med försäkringskassan och andra myndigheter.

Därför borde man få ekonomisk hjälp från till exempel Försörjningsstödet och/ eller Handikapp-ersättning. Då har vi kommit en bra bit på vägen!

Hoppfulla hälsningar
/Khai Chau

Exempel på avslag för stöd till internetuppkoppling från februari 2012


Många kvinnor med psykisk ohälsa har utsatts för våld

Idag vill jag lyfta ett allvarligt problem: våld och övergrepp i nära relationer.Våld i nära relationer är ett stort problem både internationellt och lokalt och många kvinnor i Sverige har någon gång i sina liv upplevt hot, våld, eller sexuella övergrepp. Våld mot kvinnor förekommer på många olika sätt. Fysiska övergrepp innebär till exempel slag, knuffar, hårda tag, och fasthållning. Psykiska övergrepp innebär hot, trakasserier, skrämsel, kränkningar och glåpord. Sexuella övergrepp innefattar inte bara fullbordade samlag utan även andra påtvingade sexuella akter. Ekonomiska övergrepp som stöld, utpressning och förskingring förekommer också.

Det finns en högre förekomst av våld och övergrepp mot personer som har psykisk ohälsa än hos befolkningen i stort. I en svensk omfångsstudie om övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin hade 63% av kvinnorna utsatts för någon form av övergrepp i vuxen ålder (Bengtsson-Tops, 2004). 74% av dessa kvinnor hade även utsatts för övergrepp i barndomen. 46% av det totala antalet kvinnor hade i vuxen ålder utsatts för verbala kränkningar, 28% för fysiskt våld, 27% för hot om skada, 20% för hot om att bli dödad, 19% för sexuellt våld, 16% för ekonomiskt utnyttjande, och 13% hade isolerats i hemmet.

Kvinnor som utsätts för övergrepp berättar eller anmäler inte alltid övergreppen. Oftast sker övergreppen i det egna hemmet och de flesta av kvinnorna berättar inte om övergreppen för någon och söker heller inte hjälp.

Våld mot kvinnor ger en allvarlig inverkan på kvinnornas hälsa. Fysiska skador är inte den enda följden av våld, utan psykiska problem och kroppsliga besvär är vanligare. Rikskvinnocentrum undersökte partnerrelaterat våld och hur kvinnornas situation påverkades (Stenson et al., 2006). De fann att 24% av kvinnorna uppgav någon form av fysisk eller psykisk sjukdom, och att 87% hade nedsatt psykiskt välbefinnande. 42% använde någon form av läkemedel, som smärtstillande, medicin mot ångest, sömnmedel, antidepressiva, mm. 68% angav någon fysisk skada av våldet.

Att vara utsatt för våld eller att bevittna kan våld leda till svåra sociala och hälsokonsekvenser. I nära 80% av fallen där den våldsutsatta kvinnan hade barn boende hos sig blev barnen vittnen till våldet, och 28% av barnen blev själva utsatta för våld (Stenson et al., 2006).

Det är nödvändigt att utveckla och utvärdera förebyggande insatser som kan hjälpa kvinnor att skydda sig själva mot övergrepp och rehabiliterande insatser som kan hjälpa de kvinnor som redan utsatts för övergrepp. Psykiatrisk vårdpersonal har ett etiskt ansvar att fråga om våld och att när det upptäcks, att underlätta för patienten att få effektiva hjälpinsatser. Trots detta, är det endast ett fåtal av de kvinnor med psykisk ohälsa som har utsatts för våld och övergrepp som erbjuds hjälpinsatser relaterade till övergreppen (Socialstyrelsen, 2005).

Kvinnor med psykiska funktionshinder som utsatts för våld är extra sårbara, och kunskapen om detta är begränsad, så deras behov av stöd förbises ofta. Kvinnor med psykiska funktionshinder står ofta i en beroendeställning till förövaren, vilket ökar sårbarheten. Ofta bedöms dessa kvinnor som mindre trovärdiga än andra kvinnor, vilket inverkar negativt på möjligheten att få hjälp att bearbeta upplevelserna och försämrar möjligheten att en polisanmälan leder till åtal. Tillgången till akuta boenden för dessa kvinnor är mycket begränsad. Stödet från samhället brister till dessa kvinnor; det gäller både socialtjänst och hälso- och sjukvård, samt från polismyndigheten. (Socialstyrelsen, 2005)

För att sjukvården ska kunna erbjuda kvinnor som utsatts för våld en professionell och individanpassad vård krävs både tid och kunskap. Tid krävs för att våga fråga och känna att man hinner ta tag i problemet och erbjuda hjälpinsatser. Medvetenhet om hur vanligt det är med våld och övergrepp behöver ingå i kunskapsbasen för psykiatrin så att kvinnorna kan få ett gott bemötande och en adekvat hjälp.

Dessutom har vi alla ett ansvar som medmänniskor att stödja dem som utsätts för våld i att få hjälp. Det är viktigt att vi inom RSMH uppmärksammar problemet och stöttar och hjälper varandra. Att följa med en våldsutsatt vän vid besök hos psykiatrin och ge stöd så att personen blir lyssnad på är en bra början.

Varma hälsningar

/Elisabet Alphonce

Litteraturhänvisningar:

Sällan sedda – utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. (2011) Socialstyrelsen. Finns här.

Bengtsson-Tops, A. (2004)Vi är många. Övergrepp mot kvinnor som använder psykiatrin. En omfångsstudie. Stockholm: Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. Finns här.

Stenson, K., Claesson, I., Heimer, G. (2006). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation – en longitudinell descriptiv studie.Uppsala: RiksKvinnoCentrum.

Socialstyrelsen (2005). Våld mot kvinnor med psykiska funktionshinder. Förekomst, bemötande och tillgång till stöd. Artikelnr 2005-131-23.