Regler för kommentarer
Dessa regler och riktlinjer gäller för dig som vill kommentera inlägg på RSMHbloggen:
- RSMH förhandsgranskar alla kommentarer. Det gör att det kan ta ett tag innan din kommentar syns på bloggen.
- Vi förutsätter att du som kommenterar gör det för att du vill bidra till debatt på ett sakligt och konstruktivt sätt.
- Vi utgår från att du som kommenterar uppger ditt riktiga namn.
- Du är själv ansvarig för det du skriver och RSMH kan radera kommentarer som inte uppfyller bloggens regler för kommentarer eller bryter mot svensk lag.
- Ett sakligt och vårdat språk är ett sätt att visa respekt för övriga användare. I din kommentar ber vi dig därför att undvika kraftuttryck och formuleringar som kan verka stötande.
- Kommentarer som innehåller ren reklam tas bort.
- Spam och massutskick via kommentarsfältet är förbjudet
Lagen
Du får inte publicera material eller göra uttalanden som strider mot svensk lag. Det innebär att du inte får förtala, förolämpa eller hota andra eller på något annat sätt kränka andras rättigheter. Du får inte heller publicera sådant som riskerar att betraktas som hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, material som kan betraktas som olaga våldsskildring eller sådant som uppmanar till brott. Du får inte heller, genom innehållet i din kommentar, bryta mot upphovsrättslagen.
Överträdelser
RSMH har rätt att stänga av användare och radera inlägg som inte följer reglerna. Upprepade överträdelser kan leda till att din IP-adress blockeras för kommentarer på vår blogg. Olagliga inlägg kommer att polisanmälas.
Har du frågor om vår policy? Kontakta oss på rsmh@rsmh.se
För runt 8 år sedan tvångsplasserades jag under tvångsvård (LPT) på ett LSS-boende för hjärnskadade. Tvångsvården förnyas ständigt var 6:e månad trotts att jag vare sig träffat överläkaren som yrkar på tvångsvård eller varit föremål för någon undersökning de senaste 4 åren. Eftersom överläkaren inte har något att skriva om, drar hanenkelt en fotostatkopia på något tidigare gammalt yrkande om tvångsvård som han lägger fram för förvaltningsdomstolen. Det har inte heller som lagen föreskriver upprättats någon vårdplannering på flera år, trotts att en sådan vid tvångsvård skall förnyas var 6:e månad. Det hävdas att jag under alla dessa år varit totalförvirrad och att jag lider av våra två allvarligast kända psykossjukdomar. Jag och församlingens två präster ansågs en gång ha bråkat med de lokala makthavarna i Munkedal, och vi blev som det så vackert heter i Svenska Kyrkan ”Avkragade” varefter vi alla tre kastades åt he-e.
Ibland känner jag total förtvivlan! Det har hänt flera gånger nattetid att vår personal stängt av sin telefon, och då lämnas man helt åt sitt öde, om något inträffar och man behöver hjälp. Vad värre är, är att larmcentralen för våra trygghetslarm under senare tid börjat fungera mycket dåligt. På det sista, har jag tvingats larma två gånger, och vid det första tillfället dröjde man 53 minuter innan man ringde upp personalen och meddelade att jag larmat och behövde hjälp. Senast jag larmade skedde det efter det att personalen stängt av sin telefon, och larmcentralens enda åtgärd under 40 minuter var att ringa till den avstängda telefonen i stället för att sända hit någon att kontrollera, så att det inte hänt den ensamarbetande personalen något. Under tiden for jag illa.
En boende har tilldelats trygghetslarm, för c:a 3 år sedan, men har inte fått sitt larm registrerad på larmcentralen. Hade vederbörande råkat i akut nöd, hade ingen hjälp kommit. Som jag nämnde stänger personalen ibland av sin telefon. Om du i detta läge trycker på trygghetslarmet, och berättar att personalen inte besvarar din påringning efter hjälp reagerar idioterna på larmcentralen enbart med att själva ringa till den avstängda telefonen. Så gjorde de senast inatt under två timmar då en boende satt i skarp situation. och hjälp kom slutligen efter att den nödställde, efter att ha befunnit sig i nöd under två timmar, lyckades ringa och väcka en anhörig, som larmade polis, som måste komma hit och väcka den tjänstgörande. Självklart bör det vara så att larmcentralen,, då de medelas att personalen inte låter sig kontaktas, sänder hit någon som kontrollerar. Den som tjänstgör ensam här på boendet kan ju ha blivit akut sjuk, fallit i en trappa, eller till och med ha råkat ut för ett överfall. Insidenter av senare slaget, har några gånger inträffat med hot från utomstående. Under alla förhållande skall inte den som larmat över sitt trygghetslasrm bara överges under långa tider. LSS-boendet har i många fall utvecklats till mardröm. Ett problem är att du om du själv kontaktar utomstående för hjälp inte blir trodd eller tagen på allvar, eftersom du bor på LSS, och den attityden möter du nu också från personal på centralen för trygghetslarmet. Detta bemötande är oerhört förnedrande men också farligt, Eftersom jag sitter helt isolerad sedan många år, och bedömes sakna all trovärdighet som varande blott en förvirrad dåre, är det fullkomligt meningslöst att göra en anmälan om ovanståente, trotts sakernas allvarliga natur, och att det handlar om solklara ärenden för inspektionen för vård och omsorg.
Hej Nils,
Tack för din kommentar! Jag vidarbefodrar detta mejl till projektledarna för ett projekt som RSMH precis ska börja med:”Inlåst – men inte utan rättigheter”. Det handlar just om personer på inlåsta institutioner och arr mänskliga rättigheter även gäller denna grupp. Jag väntar mig att de antagligen kommer att höra av sig till dig, men om de inte gör det får du gärna kontakta oss här igen!
Hej Nils,
Nu har jag pratat med Anna Quarnström här på RSMH som är jurist och jobbar med projektet Inlåst – men inte utan rättigheter. Hon vill gärna ha kontakt med dig för att reda ut några frågetecken kring din situation. Har du möjlighet att mejla eller ringa henne? Hennes mejl är
anna.quarnstrom@rsmh.se och telefon: 08 120 080 55.
Det vore jättebra om du tog kontakt med henne! Lycka till nu!
Nils Gunver: Personalen här på mitt LSS-boende förklarade just att de inte har något med mig att göra eftersom jag har egenboende. Jag förstår ingenting. Och eftersom jag har egenboende vill de inte förklara vad de menar med detta utan säger att det får jag fråga den obefintlige läkaren om. Är egenboende möjligen ett annat ord för mobbing?
Nils Gunver