Vad gör man när samverkan mellan myndigheter är så svårt?
Publicerat: april 15, 2016 Sparat under: Arbetsmarknad, Fredrik Gothnier, Samverkan, sjukskrivning, Socialförsäkringen 4 kommentarer
Vi har väl alla hört om en sådan historia någon gång? Arbetsförmedlingen säger att de inte kan hitta jobb åt en, psykiatrin säger att man bör arbetsträna och Försäkringskassan anser att man är arbetsför.
Insatsen kommer inte till stånd, man får inga pengar från Försäkringskassan och i bästa fall leder det bara till att ärendet tas om och man blir bidragsberoende.
Tänk på Polisen. Det finns fall som drar ut på tiden och blir allt svårare att lösa. Då kallar de antingen in sina bästa poliser eller låter fallet gå till Cold Case utredare som inte ger upp utan arbetar vidare på fallet. Förhoppningsvis hittar de en lösning.
Skulle inte myndigheter som ska samverka kring personer med psykisk ohälsa tänka likadant? När det får in ett fall kring samverkan där ingen myndighet gör formellt fel men samverkan ändå inte kommer till stånd eller då insats uteblir från klienten – vad bör göras? Att tänka sig att man kallar in en person på till exempel Försäkringskassan med god kompetens som ser över dessa ärenden. Denne tar kontakt med berörda myndigheter och jobbar med att ett beslut kring samverkan måste komma till stånd och klienten få en insats genom att utgå från klientens önskemål?
Vad säger ni läsare? Är det här en idé att arbeta vidare med inom RSMH och göra en skrivelse till berörd beslutsfattare? Jag funderar på en skrivelse och kanske blir det så…..
/Fredrik Gothnier
RSMH-bloggen 
Låter som en jättebra idé! Idag finns ju SIP för samverkan mellan socialtjänst och vård, men liknande borde finnas för andra myndigheter, som ju inte kan använda SIP om inte socialtjänsten är inblandad (vad jag har förstått).
Frånvaron av samverkan är förfärlig. På en del håll i landet finns samordningsförbund mellan landsting, kommun, FK & AF enligt 2 kap 6 § SoL. På Östermalm gjorde man ett sådant försök på 1990-talet tillsammans med RSMH Carpe Diem Östermalm-Lidingö, Den gav mycket fina resultat. Sorgligt att man inte fortsatte,Jag skickar Dej utvärderingen. Jag anser att RSMHs distriktsstyrelse aktivt ska verka för sådana lokala förbund,Syftet är just det Du efterlyser. Den centrala socialnämnden i Stockholm har beslutat om ett sådant centralt förbund i Stockholm. Men det leder bara till en överbyråkrati. Hur agerade Distriktsstyrelsen inför det beslutet i Socialnämnden? Förbund måste finnas i den praktiska verksamheten i varje stadsdelsnämnd.
Hej Fredrik! Att av belasta klienten från sekreteraruppdraget att springa mellan olika myndigheter och rapportera vad den ena säger till den andra, är en toppen idé och brukar göras med något slags Case manager-instrument. En Case manager har förutom utbildning i myndighetsprocedurer även mer legitimitet än brukaren, i dessa ärenden. Det finns dock två hinder som måste forseras. Först måste kommunen kunna erbjuda fler ”Case managers” till brukarna och sedan, ännu viktigare, måste det ställas krav på att det alltid finns en fungerande kommunikation mellan klient och ”Case manager”. Faran är annars att klinten blir ett vårdpaket utan någon som helst insikt i vad som händer runt henne, eller att Case Manager missförstår sin klient och gör fel saker. Sedan får man inte glömma att klientens delaktighet i arbetet med myndighetskommunikation skall varieras efter varje klients förmåga. För det finns en seger i att, till så stor del som möjligt, klara saker och ting på egen hand,
Man kan ju väcka medborgarförslag till sin socialnämnd på t ex följande sätt:
2015-05-15
Medborgarförslag
till
Östermalms stadsdelsnämnd
Resurser för stadsdelens funktionshindrade kommunmedlemmar
Under de gångna mandatperioderna har lagstadgade insatser för de funktionshindrade minimerats till stort förtret för dessa personer. Rehabiliterande sysselsättning är livsviktig och prioriteras av lagstiftaren. Under 1990-talet genomförde Östermalms stadsdelsnämnd ett projekt för ökad sysselsättning tillsammans med
Lidingö stad
Landstinget
Arbetsförmedlingen
Försäkringskassan
Ett stort antal personer fick genom projektet fast arbete. Se stadsdelens rapport SAMRÖL.
Socialtjänstlagen anvisar en möjlighet att samordna resurser:
2 kap 6 §:
Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget,
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att, inom ramen för
socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en
effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall
bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i
samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om
finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen
delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.
Jag föreslår att stadsdelsnämnden till förmån för stadsdelens funktionshindrade personer vidtar åtgärder för att tillämpa detta lagrum. Det kan lämpligen ske genom att nämnden hos Kommunstyrelsen hemställer att sådan samverkan genomförs..
Per-Ola Larsson,