Mycket i budgeten gynnar folks psykiska hälsa

Regeringen satsar över 1 miljard årligen på psykiatri. Det är första gången på väldigt länge som det satsats så mycket. Troligtvis är det den högsta siffran sedan psykiatrireformen genomfördes på mitten av 1990-talet. Ändå hörs knappt något annat än klagomål i media på budgeten vad gäller allt från skattehöjningar till bristande förslag när det gäller att minska arbetslösheten och klimathotet. Vi kräver en mer nyanserad debatt för flera åtgärder gynnar faktiskt personer med psykisk ohälsa.

Under de senaste tio åren har de dåvarande regeringarna lagt runt 850 miljoner årligen på psykiatrin, trots att Psykiatrireformens utredare Anders Milton ansåg att det behövdes satsas det dubbla, ungefär 1,7 miljarder per år för att komma till rätta med problemen inom psykiatrin. För första gången på många år gör alltså regeringen en lite större satsning på psykiatrin, denna gång med fokus på ungas psykiska hälsa. Det behövs visserligen satsas mycket mer på bland annat elevhälsan, men detta är bättre än inget och vi hoppas att när Gabriel Wikström börjar snurra på det statliga hjulet så leder det även till satsningar på psykisk hälsa inom kommun och landsting. Det är dags att han påverkar sina partikamrater!

Dessutom väljer regeringen att tillföra 1 miljard till socialtjänsten, som har varit i kris under många år. Vi, liksom många andra patient- och brukarorganisationer, är också väldigt glada över att den bortre tidsgränsen inom sjukförsäkringen äntligen försvinner. Den har skapat oerhört lidande och förvärrat den psykiska ohälsan för många. Att den borte tidsgränsen skulle bidra till att personer med psykisk ohälsa började må bättre och snabbare kom ut i arbete, vilket vissa debattörer påstår, är inget annat än nonsens.

Men allt är naturligtvis inte bara ros, utan vi ger också lite ris. Det finns flera frågetecken i budgeten. Till exempel lovade Socialdemokraterna i sin skuggbudget då de var i opposition att statsbidraget till organisationer inom funktionshinderrörelsen skulle höjas med 24 miljoner år 2014, eftersom statsbidraget inte hade höjts sedan 2008. Miljöpartiet lovade å sin sida en höjning på 17 miljoner år 2015. Nu har det istället höjts med 6 miljoner. Varför då? Vad har inträffat på vägen? För oss ideella organisationer räcker dessa pengar knappt till att höja lönerna så att de hänger med i inflationstakten. Det är mycket anmärkningsvärt.

Vi är inte heller ensamma om att undra över varför inte lönebidragstaken har höjts. Vi vet att andra organisationer inom Handikappförbunden också är kritiska till detta, liksom fackförbund som LO. Lönebidragen har legat still sedan 2008. Hur länge ska det dröja innan nästa höjning?

Sammantaget är det dock en hel del positiva förändringar som tycks komma att ske i och med höstens budget – den första som regeringen har fått igenom tack vara den så kallade Decemberöverenskommelsen. En mer nyanserad diskussion om satsningarna behövs helt enkelt lyftas fram i media!

/Jimmie Trevett

Förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH