Folkföraktet breder ut sig på borgerliga ledarsidor
Publicerat: oktober 5, 2015 Sparat under: Demokrati, Hannes Qvarfordt, sjukskrivning 9 kommentarer
Sjukskrivningarna har åter börjat öka i Sverige och kostnaderna i sjukförsäkringen förväntas stiga dramatiskt de kommande åren. Det väcker självklart frågor om orsaker och om hur de ökande ohälsotalen skall kunna hejdas. Den i brist på belägg avsomnade hetsjakten på sjukskrivna från mitten av 00-talet börjar åter vakna till liv. I förtruppen återfinner vi de stora, borgerliga dagstidningarnas ledarredaktioner.
Främst i ledet går, precis som tidigare, Dagens Nyheters Hanne Kjöller. I många år har hon förfasat sig över att människor tillåts sjukskriva sig för, i hennes ögon, inbillad eller försumbar ohälsa. Så här skrev hon i en ledarkrönika den 20 augusti i år, till stöd för moderaternas förslag om en ny karensdag efter 14 dagars sjukskrivning:
”Den som ligger i respirator på intensiven kommer inte tillbaka till jobbet snabbare.
Men det är en minoritet av de försäkrade som har en sådan glasklar sjukdomsbild. Varierande grad av värk och psykisk ohälsa utgör lejonparten av alla fall.”
Uppenbart anser Hanne Kjöller, att människor med värk eller psykisk ohälsa behöver en ekonomisk piska för att ta sig tillbaka till jobbet, till skillnad från den som ligger i respirator.
Den 24 augusti skriver Susanna Birgersson följande i Göteborgs-Posten:
“Kostnaden för sjukpenningen ökar med flera miljarder varje år. 2014 kostade försäkringen 27,5 miljarder, 2018 beräknas den kosta 40 miljarder. Och det i landet där folkhälsan ständigt förbättras och livslängden stiger.”
Som folkhälsomarkörer brukar barnadödlighet och medellivslängd användas som viktiga mått, eftersom de helt enkelt är mätbara. Dessa mått kan emellertid inte på något säkert sätt fånga in psykisk ohälsa, och Susanna B visar, i likhet med Hanne Kjöller, att hon rätt och slätt misstror psykisk ohälsa som sjukskrivningsorsak. Därutöver gör hon en avsiktlig övertolkning av vår förbättrade folkhälsa. En nyligen gjord studie visar nämligen att många av åren i våra förlängda liv framlevs i ohälsa.
Naomi Abramowicz menar i en ledare i Göteborgs-Posten den 2 oktober att ”Sverige går en sjuk framtid till mötes”. Den sjukskrivna framtiden beror i hennes ögon inte på ökande ohälsa, utan på att den bortre tidsgränsen för sjukförsäkringen skall tas bort. Ett skäl till att tidsgränsen behövs är, säger hon:
”Patienterna begär att bli sjukskrivna och de konflikträdda läkarna vågar inte säga emot.”
Någon tanke om att patienterna kan ha goda skäl för att begära sjukskrivning tycks inte föresväva henne. Inte heller att de sjukskrivande läkarna kanske inte är konflikträdda, utan gör en professionell bedömning. Vidare skriver hon att:
”Kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män och det blir ännu tydligare vid familjebildande. Många menar att det beror på att kvinnor tvingas ta ett större ansvar i hemmet än män. Det må så vara. Men det borde innebära att andra länder som är betydligt mindre jämställda än Sverige skulle dras med skyhöga sjuktal, vilket inte är fallet.”
Jaså? Varför borde det innebära det? Sysselsättningsgraden är mycket högre bland svenska kvinnor, än bland kvinnor i t.ex. det kontinentala Europa. De både förvärvsarbetar och dubbelarbetar därmed mycket mer än sina systrar i Europa. Dessutom har vi i Sverige världsrekord i ensamhushåll, dvs. väldigt många av våra förvärvsarbetande kvinnor är också ensamstående mödrar, vilket naturligtvis ökar belastningen!
I brist på hårda fakta kring varför ohälsotalen ser ut som de gör i Sverige, kan vi alla bara spekulera och framföra hypoteser. Det intressanta med de borgerliga ledarskribenterna är deras förkärlek för de mest cyniska och folkföraktande tolkningarna av vad som kan ligga bakom. Hur skall vi tolka den förkärleken?
/Hannes Qvarfordt
RSMH-bloggen 
I Stockholm har den borgerliga alliansen kraftfullt skurit ned rehabiliteringen för ps funktionshindrade- På Östermalm får de i snitt 7,1 timmar/v. Inte heller finns det numera fritidssysselsättning. De får alltså sitta hemma och titta på väggarna 6 dagar i veckan. Är det så konstigt att ensamheten leder till fler inläggningar och sjukskrivningar?
Skyddsvärnet i Stockholm hade i våras en heldagskonferens, som bl a visade hur den ps hälsan ökar. Men bl a i Skellefteå och Falköping, där kommunen intensivt tillhandahåller sysselsättning., ökar hälsan. Skellefteå har c:a 70000 inv. 700 personer får sysselsättning!, Östermalm är lika stort, men endast 70 personer får en dags sysselsättning i veckan, trots att 5 kap 7 § SoL gäller både i Norrland och Stockholm
Vid konferensen medverkade bl a veteranerna Johan Cullberg & Anders Milton. De hävdade att arbete är den bästa ”medicinen” mot psykisk ohälsa. Säkert skulle sjukskrivningarna minska om alla kommuner ville tillämpa socialtjänstagens föreskrifter.
Vidare måste kommunerna ta sitt ansvar att erbjuda sjukvård av sjukvårdspersonal under läkares nivå på dagverksamheter och bostäder med särskild service enligt 18 § HSL. Det är viktigt eftersom landstingen inte får erbjuda sådan sjukvård enligt 3 § HSL, Bl a Leg psykologer är sjukvårdspersonal under läkares nivå. Tänk vilken betydelse det skulle få för den psykiska sjukvården om alla kommuner tar sitt lagliga ansvar. Nog bör IVO och patientnämnderna se till att kommunerna inte glömmer 18 § hälso och sjukvårdslagen(HSL):
Anmäl till Patientnåmnden i Ditt landsting om Du inte får denna kommunala sjukvård!
18 § HSL Varje kommun ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt
dem som efter beslut av kommunen bor i en sådan boendeform
eller bostad som avses i
——-
5 kap. 7 § tredje stycket — socialtjänstlagen (2001:453)(=bostäder med särskild service för funktionshindrade).
Varje kommun ska även i samband med dagverksamhet, som omfattas av 3 kap. 6 § socialtjänstlagen, (= lokaler med arbetsträning, träfflokaler mm)
erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. (texten inom parentes är mina förklaringar)
Kort sagt: på boenden och dagverksamheter ska alltså kommunen erbjuda vård av psykiatrisjuksköterska, psykolog, arbetsterapeut, sjukgymnast och kanske också psykoterapeut.
Enligt 2 b § HSL ska kommunen informera om de alternativ som finns. Enligt 18 a § HSL har patienten rätt att välja alternativ och vidare enligt 18 b § få rehabilitering
När dessa sjukvårdsuppgifter överfördes från landsting till kommun skrev Regeringen att denna sjukvård skulle integreras i socialtjänsten till förmån för en helhetssyn till förmån för patienterna
Per-Ola Larsson
Hej, Per-Ola!
Du har självklart helt rätt i de krav du, med stöd i lag, ställer på kommunerna, och det är minst sagt ledsamt, att efterlevnaden av lagen är så usel på så många håll. En beklämmande utveckling du beskriver för Stockholms del. Besluten fattades väl då innan valet, antar jag, eftersom Stockholm nu har haft röd-grön-rosa majoritet i drygt ett år?
Sedan är jag kanske inte beredd att instämma i Cullbergs/Miltons påstående, att arbete är den bästa medicinen mot psykisk ohälsa. I så fall skulle nämligen inte tiotusentals människor årligen bli sjukskrivna p.g.a. just sina arbeten. Ett arbete kan många gånger bidra till förbättrad psykisk hälsa, men det kan också bidra till motsatsen. Det måste alltid bedömas individuellt vilka åtgärder som är bäst för varje enskild människa. För somliga är andra åtgärder än arbete det mest konstruktiva. I varje fall i det första skedet.
Ja, nedskärningsbesluten fattades av Alliansen, Men den nya majoriteten har ännu ett år efter valet inte förmått ändra tjänstemännens negativa inställning till vår grupp.
Självklart kan en för individen svår arbetsmiljö skapa psykisk ohälsa. Det viktiga är då att var och en får en helt annan individuellt rehabiliterande sysselsättning. Rehabiliteringen måste ske i samverkan mellan kommun, landsting, arbetsförmedling och försäkringskassa enligt 2 kap 6 § SoL samt beskrivas i vådplanen enligt 2 kap 7 § SoL. Sedan måste vi komma ihåg att det ska finnas en integrerad sjukvård på sådan dagverksamhet som avses i 3 kap 6 § SoL. När kommunerna fick ansvaret för sådan hälso-och sjukvård motiverade Regeringen det med att sjukvården måste integreras i socialtjänsten. Syftet är alltså att psykiatrisjuksköterskor, arbetsterapeuter, psykologer och kanske psykoterapeuter ska finnas tillgängliga på dagverksamheter som träffkokaler och arbetscentra.
Läs också 18 b § HSL som garanterar kommunal rehabilitering. Till detta kommer att 1 – 2 h & 18 a §§ gäller också för kommuner.
2 b § HSL Patienten och dennes närstående ska ges information
enligt vad som anges i 3 kap. patientlagen
3 kap. Patientlagen
Information
1 § Patienten ska få information om
1. sitt hälsotillstånd,
2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling,
3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård,
5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
7. eftervård, och
8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.
3 kap. 3 § patientlagen
2 § Patienten ska även få information om
1. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård,
2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt,
18 a § HSL Kommunen ska ge den enskilde möjlighet att välja
behandlingsalternativ inom sådan hälso- och sjukvård som
avses i 18 § första–tredje styckena enligt vad som anges i 7 kap. 1 § patientlagen
7 kap. patientlagen Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel
1 § När det finns flera behandlingsalternativ som står i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska
patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller
hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det
med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till
kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.
******
När denna valmöjlighet infördes skrev Regeringen bl a att den psykiskt sjuke skulle ha rätt att välja bl a psykoterapi!
Jag vet inte hur detta fungerar ute i landet. Men Stockholm intresserar sig inte för denna lagstiftning. Men lagen talar för sig själv.
Det bör bli en kraftfull insats för RSMH att i samverkan med kommuner framhålla vikten av att denna lagstiftning tillämpas.
Hej igen, Per-Ola!
Arbete och sysselsättning skall erbjudas som en möjlighet för de personer som känner att de orkar vandra den vägen. Det bör däremot inte betraktas som en generell frälsning från psykisk ohälsa, eftersom det inte är det.
Det står väldigt mycket vackra saker i lagen, men utan ordentliga sanktionsmedel blir dessa vackra fraser tyvärr ofta tandlösa. Det är den bistra verkligheten. Självklart skall ändå kommuner och landsting ständigt påminnas om vad de har att leva upp till.
Vår främsta grundlag, Regeringsformens 1 § föreskriver ”Den offentliga makten utövas under lagarna”. Det ska inte behövas några sanktioner för att kommun och landsting ska tillämpa lagarna. För en kommunal valnämnd är det självklart att valförrättarna genomför valet enligt vallagen. Varför är det inte lika självklart att den kommunala socialnämnden genomför socialtjänsten och sjukvården enligt SoL, LSS & HSL?
Jag håller naturligtvis med om att det inte skall behövas några sanktionsmedel för att kommuner och landsting skall följa lagen. Vi kan dock konstatera, att bristen på sanktionsmedel i praktiken leder till lagtrots och lagbrott på en rad områden inom kommunernas och landstingens verksamheter.
Nog bör det vara en viktig uppgift för RSMH centralt att publicera en kortfattat skrift med gällande lagcitat och kortfattat motiv ur propositioner, Med hjälp av ett sådant dokument kan alla distrikt diskutera genomförandet med landstingets politiker och lokalföreningarna med resp kommunpolitiker. Inbjud dem och lokalpressens journalister så att politikerna få svara på varför de inte tillämpar gällande lag. Lokalpolitikerna måste givetvis leva upp till vad deras kolleger i Riksdagen har bestämt. Det är inte tolerabelt att landsting & kommun trotsar Regeringsformens portalparagraf
Det låter som att du efterfrågar dokumentet Kvalitet på Dina Villkor, som har funnits i några år och som vi bygger ut och uppdaterar kontinuerligt. Kolla gärna igenom och se om det är något du tycker fattas! http://www.rsmh.se/wp-content/uploads/2014/08/Kvalitet-3Upplagan.pdf
Hej igen, Per-Ola!
Eftersom det inte finns någon sådan sammanställning i det kvalitetsdokument, som bloggansvarig nämner här ovan, är det väl en jättebra idé att skapa ett sådant dokument. Det skulle kunna läggas som bilaga i slutet av kvalitetsdokumentet. Jag föreslår att du gör ett sådant utkast till sammanställning och sänder till förbundskansliet, eftersom du kanske är den mest insatta på just det här området. Är övertygad om att många skulle uppskatta att ha en sådan lathund med sig i diskussionerna med huvudmännen.