Tyck till om psykiatrilagsutredningen – den angår oss

I november är det dags att lämna in synpunkter på utredningen Psykiatrin och lagen – tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17. Utredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT och Lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV samt lämna förslag till en ny lagstiftning på området.

Det finns flera problem med utredningen även om intentionerna är goda, i grova drag kan man säga att den föreslår utökat tvång då tröskeln för tvångsvård sänks. Den föreslår också att de tvångspsykiatriska lagarna slås samman från att ha varit två till att bli en och samma för såväl dömda brottslingar som ”vanliga” medborgare med allvarlig psykisk funktionsnedsättning.

För att RSMH ska kunna ge så heltäckande synpunkter som möjligt kring de frågor som rör människor med psykisk ohälsa är det viktigt att många tycker till. Den nya lagstiftningen kommer att vara avgörande för hur tvångspsykiatrin fungerar i framtiden. RSMHs medlemmar bär på stor kunskap om och erfarenhet av tvång utövas i psykiatrin och nu mer än någonsin är det viktigt att den kunskapen och erfarenheten når lagstiftarna.

Utredningen är sammanlagt 1200 sidor lång, men det finns flera kortare presentationer av utredningen att läsa, se länkarna nedan. Skicka in era synpunkter skriftligt till rsmh@rsmh.se senast den 6e november och skriv ”Psykiatrilagsutredningen” i ämnesfältet.

/Jimmie Trevett
Förbundsordförande, RSMH

Läs tidigare blogginlägg här och här.

Och här  blogginlägget Medvetet (?) missförstånd om tvångsvården av Hannes Qvarfordt

Här finns utredningen att läsa: http://www.regeringen.se/sb/d/15773/a/189660

Nedan följer de synpunkter och kommentarer som löpande kommer in om utredningen

RSMH Livets tidigare synpunkter på utredningen här (september 2010).

Läs RSMH Livets nyinkomna synpunkter här.

RSMH Lunds synpunkter


Kämpa tillsammans

Kunskap är makt, men kunskap kan vara tungt att bära.

Allt för ofta ställer jag mig en fråga. En fråga som har tendens att återkomma.

Runt och runt mal den i min skalle.

Är det värt allt detta?

Jag är född en kämpe, jag vet att detta är mitt uppdrag i livet.

Där det finns orättvisor kommer jag finnas för att ifrågasätta och försöka ändra på det som är fel.

Ibland känner jag att luften går ur mig, ibland känner jag att det kostar mig för mycket.

Men jag kan inte ge upp! Om inte jag kämpar, vem gör det då?

Jag är långt ifrån ensam och långt ifrån stark. Men jag vet att jag inte tänker ge mig!

Jag vet att även om jag får folk att känna sig illa till mods och ibland hotade av mig så är det för att jag vågar ställa rätt frågor. Förändring är det enda alternativet! Det finns ingen början, det finns inget slut det finns bara förändring. Det kommer alltid finnas dom som är rädda att förändra, dom som vill stå i vägen och förstöra för sitt eget bästa. Men jag kämpar inte enbart för min egen skull!

Allt detta kostar mig tid, det kostar mig styrka och nerver. Man kan ställa sig frågan, varför gör jag detta? Jag gör det för att jag vet att det är rätt, jag gör det för att ingen annan vill ta detta på sig.

Ibland känns det som om jag har nått ett stadium där det inte finns någon återvändo.

Ibland känner jag väggen som trycker sig hårt mot mina axlar.

Så mycket tankar, så mycket idéer.

Men väggen är tung, den är stor och klumpig. Den bryr sig inte om en person försöker rubba den, den står stadigt! Mäktigt, tyst omsluter den oss. Som en filt av trygghet. En falsk trygghet.

Det är nu jag ifrågasätter min väg. Det är nu jag inser. Att hur mycket jag än kommer slå på väggen, hur mycket jag än utmanar den kommer den stå där orörd och bara le tillbaka.

Så nu är det dags att jag vänder mig bort från den.

Det är dags att inse att ensam kan jag inte rubba den!

Det är nu mitt riktiga uppdrag i livet börjar.

Jag behöver medkämpar.

Öppet sinnade medmänniskor som vill förstöra väggen, människor som vill förändra och som har fått nog! Jag vet att jag har fått nog!

Ensam kan jag inte åstadkomma förändring, men jag har kraft, tålamod och kunskap.

Vi behöver bli många och jag vill inspirera och stärka andra att kämpa med mig. I kampen mot orättvisor segrar den som bär på kunskap, hopp och empati.

Tillsammans kan vi skapa förändring!

/Paulina Tarabczynska