Fira julen med oss på RSMH!
Publicerat: december 20, 2024 Sparat under: Återhämtning, brukarinflytande, ensamhet, fattigdom, heldygnsvård, Jimmie Trevett, Kamratstöd Kommentarer inaktiverade för Fira julen med oss på RSMH!
Jag vill önska alla i RSMH en riktigt god jul och ett gott nytt år! Jag vill också säga ett varmt tack till alla medlemmar som är med och bidrar till att stärka RSMH i arbetet för att förbättra levnadsvillkoren för personer med psykisk ohälsa. Varje insats i form av kamratstöd, aktiviteter, utbildning och opinionsbildning är värdefull. Tack för att ni finns!
Under jul- och nyårshelgerna får ni gärna tänka lite extra på era RSMH-vänner och till exempel ringa någon med en julhälsning. Det uppskattas alltid!
Nästa år tar RSMH nya tag och kämpar vidare för att samhällets insatser ska bli bättre för oss som lever med psykisk ohälsa. Fortsatt viktiga och högaktuella frågor att arbeta med under 2025 är förbättrade ekonomiska villkor för människor med psykisk ohälsa, minskat användande av tvång inom psykiatrin samt större delaktighet och inflytande i vården och omsorgen. Men även RSMH:s arbete mot ofrivillig ensamhet och för sociala sammanhang som främjar psykisk hälsa går vidare; såväl det stora som det lilla!
Där jag bor i Lund, liksom på flera andra håll i landet, har RSMH öppet på julafton och det serveras gratis julmat under ordförande Jonas Bredfords ledning. Kom som du är, kom om du kan! Tillsammans är man ofta mindre ensam. Jag har varit med i julfirandet hos RSMH ett antal julaftnar, och det brukar vara en bra gemenskap och god stämning även om jag själv just i år tyvärr inte kan vara på plats.
Men, på nyårsafton är jag med och arrangerar firandet hos lokalföreningen i Lund. Då har vi tre kockar i köket denna kväll och vi brukar skåla i Champis på tolvslaget. Sedan tittar vi på stadens fyrverkerier!
Här är här där vi är i Lund om du vill ta vägarna förbi: Dalbyvägen 6 i Lund
Eller följ oss via: RSMH Lund på FB
Om du vill ta reda på vad RSMH har för aktiviteter under helgerna i närheten av där just du befinner dig så hittar du kontaktuppgifter här till alla våra lokalföreningar runt om i landet:
https://rsmh.se/hem/engagemang/vara-lokalforeningar/
God Jul och Gott Nytt år!
Jimmie Trevett
Medlem i RSMH Lund, ersättare i RSMH:s förbundsstyrelse och f d förbundsordförande i RSMH
Några tankar om dagens tvång i psykiatrin av en tidigare förbundsordförande i RSMH
Publicerat: oktober 28, 2024 Sparat under: Bältesläggning, Bemötande, Delat beslutsfatttande, ECT, Evidensbaserad, heldygnsvård, Jimmie Trevett, Kvalitet, Nätverkskontrakt, Psykiatri, Resurser inom psykiatrin, Tvångsvård, Våld, Vårdplatser Kommentarer inaktiverade för Några tankar om dagens tvång i psykiatrin av en tidigare förbundsordförande i RSMH
Tvånget i psykiatrin var onekligen värre och våldsammare när RSMH bildades i slutet av 1960-talet. Men, trots att RSMH (och de professionella i vården som fått utrymme att pröva) sedan årtionden vet att bättre vård ger mindre tvång så lever tvånget kvar. Ett skäl är eftersläpande forskning och brist på formella kunskapsöversikter.
Det är fortfarande lagligt och inte direkt ovanligt att med våld hålla fast eller spänna fast patienter i tvångspsykiatrin för att – mot deras vilja i stunden – ge långtidsverkande medicin eller ECT-behandling.
I skuggan av detta fortlever även att patienter i rädsla för tvång och våld går med på behandling som man faktiskt inte annars själv skulle aktivt välja. Behandlingar vars långsiktiga konsekvenser och bieffekter patienten själv inte är övertygad om är i proportion till eventuell positiv behandlingseffekt. Detta då vare sig av egen erfarenhet eller utifrån den information man fått av vårdens personal. Men, man underordnar sig hellre än att riskera att utlösa mer drastiskt tvång.
Det är mot den bakgrunden RSMH i sitt Principprogram från kongressen 2023 fortfarande efter snart 60 år har kvar målet att få bort tvånget från psykiatrin och tydligare skilja på tvångsomhändertagande och tvångsbehandling. Tvångsbehandling är nämligen något annat än att i stunden ta sig friheten att hindra någon från att aktivt skada sig själv eller andra och erbjuda grundläggande tillsyn och omvårdnad.
Att utifrån sina faktiska besvär få välja en rekommenderad behandlingsinsats man förstår och tror på från professionella man har förtroende för är en rimlig förväntan och faktiskt en grundläggande mänsklig rättighet. Har man dessutom i tidigare och klarare stunder sagt nej till behandlingsalternativ som ECT – med hög risk för omfattande biverkningar på exempelvis minne – är det verkligen inte ok att bara tuta och köra över patienten i tvångspsykiatrin. Den förtroendeskadan läker sällan fort.
Om ni tycker att ni hört detta förut så har ni rätt. RSMH är gudskelov inte ensam om att lyfta detta och frågan har djupa historiska rötter.
Men, jag hoppas att jag inte om ytterligare 10 år ska kunna återvinna varje ord i mina debattartiklar och bloggar om problemen med våldsamt tvång i svensk psykiatri.
Därför uppskattar jag om du vill stödja RSMH:s upprop för bättre vård och mindre tvång i psykiatrin, tack!
Jimmie Trevett,
Förbundsordförande i RSMH 2011-2019, idag ersättare i RSMH:s styrelse
Några antika debattinlägg…
Några historiska bloggar…
Vi välkomnar granskningen av Uppsala
Problematiskt med tvång när delaktighet eftersträvas
Civilsamhället har mycket att bidra med i kampen mot suicid
Publicerat: december 21, 2023 Sparat under: ensamhet, fattigdom, Jimmie Trevett, självmord, suicid, Vård Kommentarer inaktiverade för Civilsamhället har mycket att bidra med i kampen mot suicid
Emma Henriksson (KD) utsågs i februari av regeringen till särskild utredare för översyn av vissa frågor inom det suicidpreventiva området. Det innebär att hon ska analysera och föreslå en så kallad haverikommission när det värsta redan har hänt, det vill säga att någon har tagit sitt liv.
Hon ska också analysera det suicidpreventiva arbetet, bland annat inom hälso- och sjukvården.
Eftersom jag är styrelseledamot i Funktionsrätt Sverige fick jag möjlighet till ett möte med Emma Henriksson. Med på mötet var också en person som förlorat en anhörig i suicid.
Jag valde bland annat att tala om vad vi inom civilsamhället kan bidra med. Vi kan till exempel vara ett stöd för efterlevande på längre sikt. Visserligen går det att få en del stöd från samhället direkt efter en kris, men föreningarna finns där även när en längre tid har gått.
Vi talade också om Lex Sarah och Lex Maria-anmälningar. Jag menar att man bör prioritera att analysera de suicidfall där det har funnits uppenbara brister hos exempelvis vården. Det ger bäst effekt. Det är dessvärre vanligt att människor har varit i kontakt med vården, ofta den somatiska (kroppsliga), kort innan de avlidit i suicid.
Till sist underströk jag vikten av förebyggande arbete. Ofrivillig ensamhet och ekonomisk utsatthet är välkända orsaker till psykisk ohälsa. Det visar till exempel en rapport som Socialstyrelsen publicerade i september 2023, och som heter “Högre risk för psykisk ohälsa och suicid bland mottagare av ekonomiskt bistånd”.
RSMH gör just nu en stor satsning på att förhindra ofrivillig ensamhet eftersom det kan vara extra svårt att vara ensam under jul- och nyårshelgen. Läs mer på vår hemsida.
/Jimmie Trevett
Skapa en arena i samhället för psykisk hälsa
Publicerat: augusti 14, 2023 Sparat under: Öppenhet, Delat beslutsfatttande, Demokrati, Jimmie Trevett, Samverkan Kommentarer inaktiverade för Skapa en arena i samhället för psykisk hälsaI framtiden bör det finnas en arena i samhället där vi alla kan prata mer öppet om hur vi mår. Jag sitter i en arbetsgrupp som startats av Folkhälsomyndigheten och som ska ta fram en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Jag blev inbjuden för att jag är styrelseledamot i Funktionsrätt Sverige. Flera andra myndigheter och organisationer sitter med i arbetsgruppen.
Min förhoppning är att denna strategi ska leda till ett öppnare samtal överallt i samhället. Det bör finnas utrymme för att tala om hur vi mår i arbetslivet och i skolan. Ett förebyggande arbete lär också leda till stora ekonomiska vinster för alla parter. Därför måste även politiker ta grepp om ämnet.
Jag vet inte exakt hur denna arena ska se ut, kanske genom någon form av allmänna riktlinjer för skola, arbetsliv och andra samhällsinstitutioner. Jag hoppas att vi ska få en klarare bild när strategin är klar.
Mycket har ju hänt på senare år. Fler vågar vara öppna med sin psykiska ohälsa och samtalet är öppnare än det var för bara några år sedan, då många försökte dölja hur de egentligen mådde. Men vi har långt kvar. Det är fortfarande ett stigma att berätta om sin psykiska ohälsa, bland annat för att vi lever i ett högpresterande och individcentrerat samhälle. Den som är öppen med sitt mående kan till exempel riskera att bli bortvald vid jobbsökande.
Jag brukar säga att mår gör vi alla, men förkylda är vi inte varje dag. Det är ingen som har hundraprocentiga morgnar varje dag. Då får man ändå ta sin kopp kaffe och gå ut och andas en stund i friska luften.
/Jimmie Trevett
Satsa på att vården får ökad kompetens om psykisk hälsa
Publicerat: februari 13, 2023 Sparat under: Jimmie Trevett, Nationella Hjälplinjen, Samsjuklighet, sjukdom, Socialförsäkringen, utbildning, Vård Kommentarer inaktiverade för Satsa på att vården får ökad kompetens om psykisk hälsaÖppet brev till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson
Många lider i onödan när de möter vårdpersonal som saknar tillräcklig kunskap om hur psykiska besvär och sucidala tankar kan yttra sig. Därför vill jag uppmana sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) och regeringen: Gör en nationell satsning på kompetenshöjning om psykisk hälsa hos dem som jobbar inom kroppssjukvården!
Acko Ankarberg Johansson är en av dem som länge har förespråkat ett återupprättande av den nationella hjälplinjen för människor i kris. När linjen lades ner var Ankarberg Johansson ordförande för Socialutskottet och lyfte bland annat att hjälplinjen gav tillbaka 17 gånger per investerad krona (information hämtad från Suicide Zeros debattinlägg). Därför hoppas jag att ministern kommer att följa min uppmaning om en kompetenshöjning hos vårdpersonalen.
För ett otränat öga kan det ibland vara svårt att se tecken på psykiska besvär och sjukdomar. Det är inte ovanligt att psykiskt lidande yttrar sig i smärtor eller andra fysiska åkommor.
Det finns också flera sorgliga exempel på det motsatta, det vill säga att att personer med långvarig psykisk ohälsa som sökt vård för fysiska besvär har blivit avfärdade med att det bara är psykisk ohälsa. Sedan har det visat sig att vården har missat allvarliga kroppsliga sjukdomar.
Den sortens felaktiga bedömningar kostar i slutändan mycket pengar och orsakar onödigt lidande. Utredningen God och nära vård (SOU 2020:19) förespråkar att hälso- och sjukvården ställs om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. Kompetenshöjning är en av de ingredienser som bör ingå i god och nära vård. Kunnig personal kan lättare ställa rätt frågor.
//Jimmie Trevett
17 oktober – FN:s internationella dag för att utrota fattigdomen
Publicerat: oktober 17, 2022 Sparat under: Arbetsmarknad, brukare, brukarinflytande, ekonomi, Jimmie Trevett Kommentarer inaktiverade för 17 oktober – FN:s internationella dag för att utrota fattigdomenIdag den 17 oktober 2022 är det FN:s internationella dag för att utrota fattigdomen. Som många sådana dagar sveper den snabbt förbi i flödet om man inte själv står utan jobbskatteavdrag, fast inkomst eller långsiktig försörjning på vettig nivå eller i sin bekantskapskrets har någon som inte får ihop det ekonomiskt. Att leva på pension eller sjukersättning på garantinivå är ingen lek, inte heller att stå länge utanför arbetsmarknaden som utförsäkrad eller med minimal sjukpenning.
Rent krasst säger Statistikmyndigheten SCB att andelen människor som är 16 år eller äldre och lever i materiell och social fattigdom legat konstant mellan 3 till 4 procent i Sverige länge vilket framhålls som den lägsta andelen i något EU-land. Men, i grova drag rör det sig om över 300 000 människor varav många varken får snabb eller effektiv hjälp med sin psykiska hälsa eller vettigt stöd till en långsiktig försörjning.
RSMH är främst en organisation för psykisk hälsa, men våra medlemmars erfarenheter är entydiga; fattigdom främjar inte psykisk hälsa utan ökar riskerna för motsatsen inte minst i oro, ångest och depression. På våra medlemmars uppdrag vill vi verka mot fattigdom och samverka med alla goda krafter som delar uppfattningen att i ett samhälle för alla kan fattigdom faktiskt fås att försvinna.
RSMH är medlemmar i EAPN Sverige och stödjer helhjärtat våra gemensamma krav och ståndpunkter:
att målet måste vara ett samhälle utan fattigdom och socialt utanförskap, ett samhälle som bygger på demokrati och delaktighet, solidaritet och jämlikhet i levnadsvillkor.
att det effektivaste sättet att motverka fattigdom och utslagning är en generell välfärds- och socialpolitik som omfattar alla medborgare. En generell välfärdspolitik är därför en viktig hörnsten i kampen mot fattigdom och utslagning.
att kampen mot fattigdom och social utslagning kräver en aktiv socialtjänst som utifrån ett ”brukarperspektiv”, demokratiska och solidariska värden, tillgodoser människors grundläggande behov, när dessa inte kan tillgodoses på annat sätt.
att ökade resurser behövs för att utveckla stödformerna, t.ex. olika former av rekryteringsstöd, lönebidrag etc., för att människor med sociala, psykosociala eller fysiska arbetshandikapp ska ha möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Liksom att satsning på verksamheter som bygger på en ”social ekonomi” är viktiga resurser för att tillgodose behovet av meningsfull sysselsättning, oavsett det handlar om arbetstillfällen eller andra sociala behov.
att ett annat viktigt ansvar för samhället är att tillgodose rätten till en god bostad för alla, till en rimlig kostnad för den enskilde.
att det är viktigt att man motverkar segregation genom att tillföra resurser till resurssvaga områden i form av nya arbetstillfällen, upprustning av bostadsmiljöer och utbyggnad av den kommunala servicen. Det finns också ett stort behov av mötesplatser och gemenskaps- och identitetsskapande verksamheter i folkrörelse- och organisationsregi i dessa områden.
Så tycker jag, så tycker RSMH och så tycker EAPN Sverige. Vad tycker du och vad tycker vår nya regering?
/Jimmie Trevett,
Ledamot av RSMH:s Förbundsstyrelse och aktiv inom EAPN Skåne
Ingen ska behöva vara rädd att förlora sin försörjning på grund av ideellt engagemang
Publicerat: september 6, 2022 Sparat under: brukarinflytande, Gemenskap, Jimmie Trevett, makt, NSPH, Sysselsättning Kommentarer inaktiverade för Ingen ska behöva vara rädd att förlora sin försörjning på grund av ideellt engagemang
Detta inlägg riktar jag till samtliga riksdagspartier.
Idag har människor med sjukersättning bara rätt att engagera sig i ideellt ”arbete” fem timmar i veckan. Lägger de ner fler timmar, som bedöms motsvara ”arbete”, riskerar de att bli av med sin försörjning. Det finns kommuner som kräver att de sprider ut engagemanget till en timme om dagen på vardagarna, sedan måste de gå hem.
Den här texten handlar inte om dem som till exempel orkar vara föreningsordförande på halvtid, utan om dem som har full sjukersättning eftersom de bedöms sakna arbetsförmåga. Att ha förmågan att hjälpa till med disk eller städning på en fest eller att sälja på en loppis innebär inte att de sedan är kapabla att arbeta fullt ut i en affär, på städbolag eller restaurang.
I början av 2021 medverkade jag och sex andra organisationer i en skrivelse som gjordes på initiativ av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Där föreslås utökade möjligheter till ideellt arbete vid sjukersättning, med motiveringen att ideella engagemang är rehabiliterande vid psykisk ohälsa. Vårt förslag är att möjligheten till ideellt engagemang ska utökas från fem till tio timmar i veckan.
Utredaren frågade mig om det räcker med tio timmar. Enligt min mening ska man inte behöva vara rädd att förlora pengar till mat och hyra för att man engagerar sig ideellt. Man ska ha möjlighet att vara en samhällsmedborgare som alla andra i Sverige, kunna ha en hobby, kunna engagera sig i politiken. Ideellt engagemang kan vara ett sätt att bryta isolering, få sociala kontakter och ha något att stiga upp till på morgonen. Genom ideellt engagemang kan man vara med och påverka opinionsarbetet i viktiga frågor som berör en.
Nu är det dags att följa upp detta. Ska det egentligen finnas någon begränsning för människor att delta i politiken och samhället?
//Jimmie Trevett
Fyra saker jag vill lyfta inför riksdagsvalet
Publicerat: juni 20, 2022 Sparat under: Jimmie Trevett, Kamratstöd, Psykiatri Kommentarer inaktiverade för Fyra saker jag vill lyfta inför riksdagsvaletDen 11 september 2022 är det riksdagsval i Sverige. Här är fyra saker som jag önskar att politikerna ska göra inom området psykisk hälsa.
- Mer pengar till psykiatrin. I alla 21 regioner pågår en diskriminering när det gäller finansiering av psykisk ohälsa. Nästan hälften av sjukskrivningarna i Sverige beror på psykisk ohälsa (enligt en rapport från Skandia, bland annat). Ändå satsas bara en spottstyver av den sammanlagda vårdbudgeten på psykisk hälsa. Historiskt sett får psykiatrin alldeles för lite pengar på grund av stigma och attityder. Därför anser jag att regionerna bör steppa upp och ge mer pengar till psykiatrin.
- Arbeta för att ändra attityderna till psykisk ohälsa. Attityderna till psykisk ohälsa bygger fortfarande på en föråldrad syn på psykiatrin, som tyvärr är utbredd i det svenska samhället. Det finns fortfarande mycket rädslor. För att ändra attityderna skulle vi till exempel kunna prata mer om psykisk ohälsa i skolor och på arbetsplatser. Då skulle fler våga prata och inte känna sig så ensamma i sitt psykiska mående.
- Mer peer support. Anställ fler människor med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, men som nu är återhämtade, så kallad peer support eller professionella kamratstödjare. Peer support förekommer i flera regioner, men jag tycker att den anställningsformen borde finnas överallt. De som arbetar som kamratstödjare kan få en annan typ av kontakt med patienterna och vara en tillgång för personalen.
- Mer personcentrerad vård. Arbetet med personcentrerad vård och ett återhämtningsinritat arbetssätt bör utvecklas. Om du som patient får vara med och besluta om insatsen blir det ofta bättre resultat. Brukarens erfarenheter och val bör väga lika tungt som läkarens.
//Jimmie Trevett
Alla har rätt till en hållbar vardag
Publicerat: maj 2, 2022 Sparat under: Arbetsmarknad, brukare, brukarinflytande, ekonomi, Jimmie Trevett Kommentarer inaktiverade för Alla har rätt till en hållbar vardagHur ser en hållbar och meningsfull vardag för alla ut? Hur ser en hållbar skola ut? En hållbar arbetsplats? Och om man varken har skola eller arbete, hur får man då en hållbar vardag?
En hållbar skola är en plats där eleven får växa utan att bli utsatt för alltför mycket stress. På en hållbar arbetsplats bör det finnas en öppen diskussion om hur arbetsmiljön ska vara utformad för bästa möjliga hälsa. Människor far ju ibland illa på arbetsplatser.
Fackförbund, arbetsgivare och elevhälsan på skolan behöver diskutera detta mer.
Många företag har krav på sig att vara ekonomiskt lönsamma. Men om man tänker efter finns det ju flera sätt att tänka på lönsamhet. Lönsamhet borde inte bara handla om pengar, utan om mänskliga värden också.
Jag har hört berättas om en metod, en tjänstedesign, där man först pratar med dem som är brukare på arbetsplats eller en skola – arbetstagare, brukare, elever – och frågar dem hur de vill ha det för att arbetsplatsen eller skolan ska vara psykiskt hållbar. Detta brukarinflytande gäller inte minst personer som till exempel arbetstränar eller deltar i olika former av kommunala insatser. Många av våra medlemmar arbetar i den sortens insatser.
Först när brukarna har gett sin bild av arbetsmiljön tillfrågas de ansvariga, till exempel cheferna och rektorerna.
Att människor med psykisk ohälsa inte ska få arbeta alls är ett gammalt stigma från förr. Det börjar förändras nu, men för att psykiskt sårbara människor ska kunna arbeta krävs ofta en anpassad miljö.
Basinkomst – räddad ekonomi?
Vi vet idag att dålig privatekonomi är en vanlig orsak till att många inte mår bra. Vi vet att en trygg ekonomi gynnar den psykiska hälsan. Vi vet också att många med psykisk ohälsa saknar pengar som räcker till för ett meningsfullt vardagsliv.
Därför har RSMH länge drivit frågan om möjligheten till basinkomst. Vår medlemstidning Revansch hade i fjol ett temanummer om basinkomst (nummer 2 2021). Där tillfrågades de politiska partierna vad de tyckte om basinkomst. Miljöpartiet var det enda parti som var solklart för en basinkomst, men inget partierna sa absolut nej till basinkomst för grupper med särskilda behov. Det behöver inte vara en höger-vänster-fråga. Jag tror det är läge för en diskussion om basinkomst idag, då vi ser att det finns människor med stora funktionsnedsättningar som inte kommer att förändras, eller som har haft försörjningsstöd i flera år. De behöver ett tryggare system, en något bättre levnadsnivå än idag, så att de mår bättre psykiskt.
Spanien, Italien, Holland, Finland och USA har prövat olika system med basinkomst. Jag tycker vi kan lägga diskussionen om vem som är nyttig i samhället och vem som är onyttig åt sidan.
Många arbetsplatser har höga krav på ekonomisk vinst, och skolan är stressig för många unga. Det behöver vi också diskutera mer. Det är en viktig framtidsfråga, för såväl individen som för samhället.
Läs mer i några av RSMH:s artiklar om basinkomst:
Revansch: Röster om basinkomst
Revansch: Positiva hälsoeffekter i test av basinkomst
Debattinlägg: Trygg inkomst och socialt stöd är rätt väg till färre självmord
//Jimmie Trevett
Psykisk hälsa på skolschemat ligger rätt i tiden
Publicerat: mars 14, 2022 Sparat under: Barn, Demokrati, Jimmie Trevett, studier, Uppväxtvillkor Kommentarer inaktiverade för Psykisk hälsa på skolschemat ligger rätt i tiden”Inför psykisk hälsa på skolschemat”, uppmanade 16 organisationer i ett debattinlägg i Dagens Nyheter den 23 februari. Jag instämmer. Unga inom RSMH drev denna fråga redan för ett par år sedan, bland annat genom att uppvakta politiker, men det gav inga resultat då. Idag, när fler talar om psykisk hälsa, tror jag att ämnet ligger mer rätt i tiden.
De flesta vet idag att vi presterar bättre om vi regelbundet rör på kroppen, men alla vet inte hur de ska ta hand om sin psykiska hälsa. Själsliga problem är ofta ett stigma och många vågar inte prata om det. Där skulle skolan kunna göra en viktig insats.
För många unga har pandemin inneburit att de tvingats undvika kontakt med jämnåriga. De har hela livet framför sig men under pandemin har många känt ovisshet inför framtiden. Vi nås också ofta av rapporter om att unga far illa i sociala medier.
En rapport från Folkhälsomyndigheten visar, att elevers psykiska problem minskar om skolan lär dem om hur psykisk hälsa kan hanteras. Det är viktigt att veta vad man kan göra när man inte mår bra, och vart man kan vända sig.
Om fler har kunskap om psykisk ohälsa tror jag också att det blir lättare att hjälpa varandra.
Psykisk hälsa bör därför finnas med på schemat under hela skoltiden och skulle kunna genomsyra flera skolämnen, inte bara idrott och hälsa, utan även exempelvis biologi och samhällskunskap.
Jag är medveten om att många skolor redan arbetar med psykisk hälsa, men då är det ofta kopplat till temadagar och liknande. Jag tycker att det bör genomsyra den dagliga undervisningen.
/Jimmie Trevett
RSMH-bloggen 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.