Att välja bort ett val
Publicerat: december 27, 2014 | Författare: rsmhbloggen | Sparat under: Demokrati, Jimmie Trevett, Socialförsäkringen |2 kommentarer Då var strejken, förlåt nyvalet, avblåst och parterna, förlåt partierna, skakat hand på det nya avtalet om, ja om vad exakt? Från polarisering till samförstånd bakom lykta dörrar i mörkaste midnattstimme, när bara tomten var vaken, har något för de inblandande partitopparna klarnat. Riktigt vem som följt vems stjärna är dock mindre klart.
En sak är dock otvetydig. De svenska väljarnas demokratiska mandat från i höstas kvarstår och den parlamentariska förvirring som följde ska nu adresseras av de etablerade fyra Allianspartierna och de två regeringspartierna. En minoritetsregerings handlingsutrymme ska bli större. Vidare ska uppenbarligen Sverigedemokraterna isoleras och mycket av de politiska prioriteringarna i vårt samhälle kommer att först manglas i kabal – partitopparna emellan – innan vi enkla medborgare kommer att få se vart vår röst förde Sverige.
RSMH väntar fortfarande på att de inspel som gavs i Stefan Löfvens regeringsförklaring om ett bättre liv för den med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa ska kläs i praktisk politik. En politik som gör skillnad för verkliga människor som idag utförsäkras i väntan på adekvat och samordnad rehabilitering, lever på försörjningsstöd i väntan på omprövning av Försäkringskassebeslut, aldrig får fotfäste på arbetsmarknaden eller i arbetslivet knäcks av en orimlig psykosocial arbetsmiljö. Om det blir socialdemokrater och miljöpartister som tar ansvar för detta eller andra har vi inga preferenser i.
Men, de marginaliserade som fortfarande lever på undantag efter Alliansens ”nödvändiga och riktiga reformer” och de som de föregående mandatperioderna fått ansluta sig till dem får inte kompromissas bort i ett parlamentariskt svälta-räv-spel i de högre moraliska sfärerna. Nyval eller icke nyval, något behöver göras för att ge faktisk rehabilitering och inte bara kedjor till människor som vill, men ännu inte kan försörja sig själva genom arbete. Sverige har inte råd att välja bort dem.
/Jimmie Trevett,
Förbundsordförande, RSMH
Ja, decemberöverenskommelsen öppnar verkligen möjligheterna för vår grupp. Att den förra Regeringens budget med 870 milj kr som statsanslag för psykiatrin är bra. Därtill bör Löven kunna utveckla ett ännu bättre alternativ. Det behövs.
PRIO har ju bara blivit byråkrati – i vart fall i Stockholm. Jag har bett stadsdelsnämnderna om upplysning till vad de tänker använda PRIO till. Endast Östermalm har beslutat. Och de ska finansiera kommunal sjukvård, som redan är en kommunal angelägenhet! Det blev alltså ingen förbättring t o m 2013. 2014 års pengar är ännu inte fördelade. Och lokalföreningarna i Stockholm får inte samverka om fördelningen av PRIO.
Hur kan RSMH kräva vår rätt till samverkan enligt Regeringens beslut?
RSMH måste nu kräva att kommunerna och landstingen tillämpar vad Regering och riksdag beslutat om PRIO.
Under de gångna 8 åren har socialpsykiatrin på Östermalm skurits mer till ett minimum och PRIO använder de till sådan sjukvård som kommunen utan PRIO ändå ska erbjuda. JFR 18 § HSL.
Och vad gör RSMH centralt för att den nya patientlagen ska tillämpas?
Anders Printz påstår idag på sin blogg:
‘Min bedömning är att PRIO blivit ramen för ett kraftfullt utvecklingsarbete som vi inte har sett tidigare i Sverige när det gäller insatser till personer med psykisk ohälsa.
Var finns exempel på det kraftfulla utvecklingsarbete? I Stockholm har vi inte sett röken av något utvecklingsarbete. Här har man i stället i princip monterat ner psykiatrireformen
Bra skrivet. Själv är jag lättad att Löfvén tog beslutet att blåsa av nyval. Modigt av Löfvén att stå emot media. Ett nyval hade bara gett förändringen att SD hade blitt större (ju mer pk-maffian gör bort sig ju mer sympati får SD) Låt oss hoppas att konflikterna mellan en minoritetsregering och alliansen blir riktigt smaskiga så att tidningarna har nått och skriva om och fokus flyttas bort från SD.