Några tankar om dagens tvång i psykiatrin av en tidigare förbundsordförande i RSMH
Publicerat: oktober 28, 2024 Sparat under: Bältesläggning, Bemötande, Delat beslutsfatttande, ECT, Evidensbaserad, heldygnsvård, Jimmie Trevett, Kvalitet, Nätverkskontrakt, Psykiatri, Resurser inom psykiatrin, Tvångsvård, Våld, Vårdplatser Kommentarer inaktiverade för Några tankar om dagens tvång i psykiatrin av en tidigare förbundsordförande i RSMH
Tvånget i psykiatrin var onekligen värre och våldsammare när RSMH bildades i slutet av 1960-talet. Men, trots att RSMH (och de professionella i vården som fått utrymme att pröva) sedan årtionden vet att bättre vård ger mindre tvång så lever tvånget kvar. Ett skäl är eftersläpande forskning och brist på formella kunskapsöversikter.
Det är fortfarande lagligt och inte direkt ovanligt att med våld hålla fast eller spänna fast patienter i tvångspsykiatrin för att – mot deras vilja i stunden – ge långtidsverkande medicin eller ECT-behandling.
I skuggan av detta fortlever även att patienter i rädsla för tvång och våld går med på behandling som man faktiskt inte annars själv skulle aktivt välja. Behandlingar vars långsiktiga konsekvenser och bieffekter patienten själv inte är övertygad om är i proportion till eventuell positiv behandlingseffekt. Detta då vare sig av egen erfarenhet eller utifrån den information man fått av vårdens personal. Men, man underordnar sig hellre än att riskera att utlösa mer drastiskt tvång.
Det är mot den bakgrunden RSMH i sitt Principprogram från kongressen 2023 fortfarande efter snart 60 år har kvar målet att få bort tvånget från psykiatrin och tydligare skilja på tvångsomhändertagande och tvångsbehandling. Tvångsbehandling är nämligen något annat än att i stunden ta sig friheten att hindra någon från att aktivt skada sig själv eller andra och erbjuda grundläggande tillsyn och omvårdnad.
Att utifrån sina faktiska besvär få välja en rekommenderad behandlingsinsats man förstår och tror på från professionella man har förtroende för är en rimlig förväntan och faktiskt en grundläggande mänsklig rättighet. Har man dessutom i tidigare och klarare stunder sagt nej till behandlingsalternativ som ECT – med hög risk för omfattande biverkningar på exempelvis minne – är det verkligen inte ok att bara tuta och köra över patienten i tvångspsykiatrin. Den förtroendeskadan läker sällan fort.
Om ni tycker att ni hört detta förut så har ni rätt. RSMH är gudskelov inte ensam om att lyfta detta och frågan har djupa historiska rötter.
Men, jag hoppas att jag inte om ytterligare 10 år ska kunna återvinna varje ord i mina debattartiklar och bloggar om problemen med våldsamt tvång i svensk psykiatri.
Därför uppskattar jag om du vill stödja RSMH:s upprop för bättre vård och mindre tvång i psykiatrin, tack!
Jimmie Trevett,
Förbundsordförande i RSMH 2011-2019, idag ersättare i RSMH:s styrelse
Några antika debattinlägg…
Några historiska bloggar…
Vi välkomnar granskningen av Uppsala
Problematiskt med tvång när delaktighet eftersträvas
Sommar, framtidsfullmakter och Almedalen 2017
Publicerat: juni 22, 2017 Sparat under: Det är vi som bloggar!, Jimmie Trevett, Nätverkskontrakt 1 kommentar
Den första juli 2017 träder den nya Lag (2017:310) om framtidsfullmakter i kraft i Sverige. Det är med lite blandade känslor jag noterar detta.
RSMH har under många år diskuterat frågan om hur man skulle kunna göra klart på förhand hur man vill ha det när man mår för dåligt för att enkelt få andra att förstå detta där och då. Detta gentemot såväl vården, socialpsykiatrin och myndigheter som civilrättsliga motparter som hyresvärdar med flera.
Ett förslag från brukarrörelsen har bland annat varit så kallade Nätverkskontrakt
När det gäller legala ställföreträdare som förvaltare och god man har RSMH genom åren noterat att det inte är alla som fullföljer sitt uppdrag – Överförmyndarnämnderna till trots – på exakt det sätt som de som de företrätt önskat. Vi har därför samverkat med organisationer som Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare för att ta fram stöd både för de som accepterar uppdrag som exempelvis god man och för den som får god man eller förvaltare så att det ska vara mer lätt att få det rätt.
När det gäller förslaget till den lag som nu kommer om Framtidsfullmakter lyfte RSMH en rad kritiska synpunkter som inte självklart besvarats genom det slutgiltiga lagförslaget.
Men, nu är det dags. Var och en av oss har nu möjlighet att upprätta en framtidsfullmakt åt någon vi själva väljer och känner förtroende för. Konsekvenserna av ett sådant dokument är dock fortfarande inte alldeles helt glasklara.
Kort kan dock sägas att:
- En fullmakt är en förklaring av fullmaktsgivaren (den som utfärdar fullmakten) att fullmäktigen (den som tar emot fullmakten) har rätt att agera för fullmaktsgivarens räkning. Fullmakter är företrädesvis skriftliga för att undvika oklarheter. I vissa fall accepteras endast skriftliga fullmakter, som när man säljer eller ger bort fast egendom.
- Vare sig en fullmäktig (eller förvaltare, god man eller anhöriga för den delen) får fatta beslut om medicinsk vård avseende fullmaktsgivaren.
- En framtidsfullmakt kan upprättas av den som fyllt 18 år och är beslutskapabel. Framtidsfullmakten ska i likhet med ett testamente bevittnas av två samtidigt närvarande personer, vilka ska känna till att det är en framtidsfullmakt de bevittnar. Fullmakten kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter, som att ansöka om särskilt boende eller att kunna bistå fullmaktsgivaren vid vårdkontakter men omfattar inte vård eller tandvård. Inte heller familje- och arvsrättsliga ärenden, som exempel äktenskapsskillnad och upprättade av testamente, omfattas.
- En framtidsfullmakt gäller från och med att fullmaktsgivaren är i ett sådant tillstånd att denne inte själv kan fatta beslut åt sig. Det är upp till fullmaktshavaren att avgöra när det inträffar. Fullmaktsgivaren får som villkor inkludera att ikraftträdandet av fullmakten ska prövas i tingsrätt. Domstolen tar då ställning till om fullmaktsgivaren förlorat sin beslutsförmåga i tillräckligt hög grad. Återfår fullmaktsgivaren sin beslutsförmåga får framtidsfullmakten anses ha förlorat sin verkan även om det inte uttryckligen framgår av lagtexten i sig.
- En framtidsfullmakt kan återkallas av fullmaktsgivaren så länge denne är beslutskapabel. Återkallandet sker lämpligen genom att dokumentet förstörs. En framtidsfullmakt ska kunna lämnas till fler än en person.
- Fullmakten saknar verkan i den utsträckning godmanskap eller förvaltarskap har anordnats för fullmaktsgivaren.
Som synes är Framtidsfullmakter i den form som nu införs inte någon generallösning på hur människor ska kunna göra klart på förhand hur man vill ha det när man mår för dåligt för att enkelt få andra att förstå detta där och då. Men, på ett principiellt plan är det givetvis en delseger för visionen om att i första hand utgå från den berördes egen vilja snarare än andras bedömningar von oben om vad som är bäst.
Sommaren 2017 är dock Sverige ännu inte på långt när ett jämlikt land för människor med psykisk ohälsa vars möjligheter att få bestämma över liv, kropp och själ ännu alltför ofta är satt på undantag.
Med den insikten i bagaget bär det av mot årets politikervecka i Almedalen.
/Jimmie Trevett
Förbundsordförande RSMH
Följ och stöd RSMH:s kamp för jämlik hälsa här
Nätverkskontrakt och psykiatriskt vårdtestamente
Publicerat: januari 9, 2012 Sparat under: Elisabet Alphonce, Nätverkskontrakt Kommentarer inaktiverade för Nätverkskontrakt och psykiatriskt vårdtestamenteSom brukare av psykiatrins tjänster behövs inflytande över vården. För
individen gäller det att få gehör för sina egna erfarenheter, upplevelser
och önskemål. Ett sätt att underlätta detta är att skriva ett
nätverkskontrakt eller ett psykiatriskt vårdtestamente. Om man t.ex. har
prövat en viss medicin förut och fått svåra biverkningar av den är det
viktigt att slippa få just den medicinen insatt igen. Genom att skriva ned
sådana saker i ett nätverkskontrakt eller psykiatriskt vårdtestamente kan
man undvika att misstag upprepas. Ett nätverkskontrakt är en
överenskommelse mellan dig, dina närstående, och vården. Ett psykiatriskt
vårdtestamente är dina önskemål till vården ifall du mår så dåligt att du
har svårt att uttrycka önskemålen.
Ett sådant dokument ger också vägledning till vården (och närstående) om
hur man vill bli bemött vid tidiga varningstecken och vid ett insjuknande.
Det är bra att beskriva vilka tidiga varningstecken du brukar få, och vad
du vill att ditt nätverk ska göra om du skulle få dessa varningstecken
igen. Detsamma gäller om varningstecknen förvärras och börjar likna ett
insjuknande.
Själv har jag använt mig av ett psykiatriskt vårdtestamente sedan 1996.
Dokumentet finns i min sjukvårdsjournal och ska läsas av jourhavande läkare
innan hon eller han träffar mig om jag söker vård akut. Jag har uppdaterat
mitt dokumentet två gånger eftersom omständigheter i livet har förändrats.
Det är viktigt att hålla dokumentet aktuellt så att det verkligen uttrycker
rätt önskemål.
RSMH har material att beställa som underlättar skrivandet av ett
psykiatriskt vårdtestamente . Boken ”Nätverkskontrakt” av Laila
Gentzell ger en beskrivning av hur man kan använda ett nätverkskontakt.
Boken finns att beställa från RSMH. Jag har utvecklat en mall för
nätverkskontrakt vid psykossjukdom som du kan anpassa till just din
situation. Ändra gärna i dokumentet så att det passar just dig. Mallen
finns här.
Varma hälsningar,
/Elisabet Alpkonce
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.