Utjämna funktionsskillnaderna

Häromdagen läste jag en artikel där författaren hade börjat tröttna på begrepp som funktionshinder och funktionsnedsättning. Varför inte tala om funktionsskillnader i stället? Funktionsskillnader finns mellan oss alla. Mellan vissa är det väldigt stora skillnader och då kan man behöva göra något för att den som har den sämre funktionen skall kompenseras.

Tag t ex syn och hörsel. Den ene kanske inte kan se alls medan den andre ser som en örn, en kanske inte hör alls medan en annan hör minsta susning i löven. För att utjämna skillnaden finns glasögon, punktskrift, speciella dataprogram och hörapparater, texttelefon , teckenspråk mm. På så sätt kan man utjämna (en del av) funktionsskillnaderna . Livsmöjligheterna  blir mer jämbördiga. Jämlikheten ökar.

Egentligen är det inte konstigare än att människor är olika och mycket av olikheten beror på att de funktioner som vi behöver för att klara våra liv av en eller annan anledning inte är exakt lika hos olika personer. I regel är skillnaderna så små att en något sämre funktion inte betraktas som en olägenhet. Alla ”normalhörande” hör inte lika bra och alla med ”normal” syn ser inte lika bra.

Det man ser och hör skall sedan processas i hjärnan och dessa tankeprocesser är beroende av de funktioner i hjärnan som hjälper oss att förstå, bearbeta, lagra och använda information. Och här finns också funktionsskillnader. Minnet fungerar inte lika bra hos alla, inlärningsförmågan kan vara olika, initiativförmågan kan vara nedsatt och stresskänsligheten kan vara större. Tidsuppfattning är en  funktion där skillnaderna kan vålla problem och så är det också med förmågan att förstå abstrakta begrepp. Uttrycket ” att hoppa över middagen” inser de flesta innebär att låta bli att äta middag men några ser framför sig ett skutt över ett middagsbord. Dessa kan mycket väl vara docenter i matematik, begåvade människor som saknar just förmågan att förstå idiom, liknelser, taluttryck och i stället tolkar allt bokstavligt. Förmågan kan ha förlorats genom en psykos.

I dag vet vi att många av dessa funktionsskillnader kan utjämnas med hjälp av kognitiva hjälpmedel – bolltäcke, påminnelse- och tidshjälpmedel, handdator (eller mobiltelefon), GPS osv. Vad vi kan göra för att bidra till att utjämna dessa skillnader och öka jämlikheten är att arbeta för att kognitiva hjälpmedel verkligen kom dem till del som behöver det. Hjälpa dem att upptäcka att hjälpmedlen finns, motivera dem att begära hjälpmedel, driva på beslutsfattare och handläggare att se till att hjälpmedel finns och får förskrivas, driva på för ett förbättrat regelsystem.

Vi kan också sätta oss in i vad det här med kognitiva funktionsskillnader är för något och hur de kan påverka människor. Då kan vi ta hänsyn till att sådana skillnader finns och bemöta människor för vad de är. Vanliga, hyggliga personer som kanske har någon eller några funktioner som inte fungerar så bra, vilket är något de själva inte kan rå för. De är (oftast) inte slöa, lata, slarviga, ointresserade.

/Hans Kihlström


Vad är kognitiva funktionsnedsättningar

När jag  informerar om hjälpmedel i olika sammanhang är vanliga frågor: ”vad är kognition” och ” vad är kognitiva funktionsnedsättningar”.

Kognition

Kognition är ett psykologiskt begrepp och en process för de funktioner i hjärnan som hjälper oss att förstå, lagra, och använda informationen. Hit hör minne, inlärning, uppmärksamhet, impulsreglering och föreställningsförmåga.

Kognitiva funktionsnedsättningar

Signalerna till hjärnan samordnas inte. Signalerna är blockerade: Det är upptaget av röster, grubblerier, manier och depression. När man hör röster så är känslor, minne och språkcentra inkopplad och gör att man blir handikappad. Det logiska tänkandet är inte inkopplat. Det går att återhämta sig och göra någonting åt detta genom att kompensera de nedsatta funktionerna med hjälpmedel.

Hjälpmedel kan vara:

  • Tekniska hjälpmedel,
  • Metod för rutin, struktur,
  • Ett arbetssätt eller en strategi.
  • Problemlösningsförmåga.
  • Är individuellt.

Arbetsterapeuten gör en individuell bedömning och gör en kartläggning, lär ut, tränar, förskriver hjälpmedel och följer upp, så att allt fungerar bättre.

Konsekvenser i vardagen

  •  Att hitta struktur och rutiner i vardagen samt hålla ordning
  •  Passa tider
  •  Att uppfatta meddelanden och instruktioner
  •  Att orientera sig och hitta i nya miljöer
  •  Att komma ihåg saker
  •  Att påbörja och avsluta aktiviteter
  •  Att hitta en bra sömn- och dygnsrytm

Svårigheternas art och grad varierar från person till person och är individuellt. Det behövs en kartläggning av arbetsterapeuten.

/Anneli Westling


Anneli Westling

Hej

Jag heter Anneli Westling och är en av RSMH:s hjälpmedelsambassadörer.

Jag har varit medlem i RSMH sedan år 2000, är anhörig till en dotter med psykosproblematik. Är förtroendevald i RSMH Stockholms läns distriktsstyrelse. Min lokalförening finns i Danderyd Norr om Stockholm och heter I Samma Båt.

RSMH startade 2008 ett projekt tillsamman med Hjälpmedelsinstitutet för att utbilda hjälpmedelsambassadörer för att få ut information om att hjälpmedel finns till personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Rollen som hjälpmedelsambassadör innebär att fungera som en länk till personer som använder eller behöver hjälpmedel, anhöriga och olika personalgrupper.

Som hjälpmedelsambassadör förväntas man kunna berätta om kognitiva hjälpmedel i möten med andra. Informationen kan ske på möten i lokala föreningar eller andra passande tillfällen.

Målet är att tillgången till hjälpmedel ska vara lika god för personer med psykisk funktionsnedsättning som för andra med fysiska funktionsnedsättningar och att personer med psykisk funktionsnedsättning ska bli mer delaktiga i samhället.

Jag kommer att blogga om kognitiva funktionsnedsättningar och smarta ting som underlättar vardagen.

Bästa hälsningar

/Anneli Westling