Hjälpmedel att hantera ekonomin

annelisvvVad händer med mitt barn som har psykiska funktionsnedsättningar när jag inte finns tillgänglig? Det frågar sig många mammor och pappor inom Intresseföreningen för Schizofreni.

Föräldrar måste inse att de inte är oumbärliga. Barnen måste till slut klara sig utan sina föräldrar. Många nu äldre IFS föräldrar, föräldrar som är medlemmar i Intresse-föreningen för Schizofreni, oroar sig för barnens ekonomiska situation. Problemet är att barnen inte kan ta hand om sin egen ekonomi. De har aldrig fått lära sig hur man gör!

Hör upp föräldrar! Ni måste ge era barn möjlighet att skapa rutiner. Barnen måste få rätt hjälpmedel och ni måste instruera och träna barnen att sköta sin ekonomi själva. Ju tidigare i livet desto bättre. Med hjälp av välutbildade pedagoger och arbetsterapeuter som provar ut rätt hjälpmedel så lär sig barnen.

I Täby finns nu Täby Skoldatatek, en IT-satsning för elever med behov av särskilt stöd. På skoldatateket finns hjälpmedel samlat för att kunna lånas ut. Min dotter har under några år använt ett gratisprogram med kassabok, budget, hantering av räkningar och kalender. Gå in på: http://www.hemekonomi.com/

Jag är så glad att min dotter sköter sin egen ekonomi, med programmet som hon laddat ner gratis. Vidare, att betala återkommande räkningar med autogiro, såsom hyran och elräkningen är jättebra. Då missar man inte att betala viktiga räkningar i tid!

/Anneli Westling


Sommartankar

ElisabethNu strålar solen, nu faller ljummet regn, nu blommar ängen och havets vågor brusar. Naturen är smyckad för vår glädje, de skönaste dofter möter oss där löv och blommor knoppas. Själv har jag fyllt krukor med grönskande växter, amplar med blommor i överflöd och skapat ett litet paradis på min uteplats. Där kan jag sitta och varva ned efter årets alla bestyr. Arbetet har varit hektiskt och det tar tid för lugnet att infinna sig. Men i år tar jag en lång sammanhängande semester för att få ro i kropp och själ.

De senaste åren har jag tagit hand om min mor som är gammal och behöver visst stöd i vardagen. Det är ett kärt besvär, det ger mig mycket att få finnas till för henne. Men ibland blir man trött även i anhörigrollen, och behöver lite vila. Därför reser jag utomlands en vecka i sommar tillsammans med en god väninna, vi ska äta gott, sola och bada och gå långa promenader på stranden.

Sommaren fylls av aktiviteter, umgänge med vänner, fester, utflykter. Det jag ser fram emot mest i sommar är ett besök av min bror med familj. Att träffa familjen är efterlängtat. Eftersom vi bor på olika håll i världen är det inte så ofta vi får chans att ses. Resor är dyra och man får spara för att ha råd med dem.

Livet ter sig rätt idylliskt för mig numera, arbete, semester, familj och vänner. Men det har inte alltid varit så. Jag minns ungdomsåren med täta inläggningar, mycket tvång i vården, och stor ensamhet dessemellan. År då sommaren var en plåga, då avund präglade tankarna när andra samlades till mysiga grillfester men jag satt ensam i lägenheten. År då desperationen trängde bort lugnet och sinnesnärvaro för att ta in fågelsången saknades. År då rösterna fyllde medvetenheten och verkligheten tedde sig långt bort. Tur att allt kan förändras.

Till dig som just nu lever med katastroftankar och hopplöshetskänslor vill jag ge hopp. Det kan bli bättre. Man lär sig hantera rösterna och ångesten med tiden. Man kan till och med få sådan ro i kroppen och själen att sommarens skönhet når in, smittar av sig och skapar glädje i sinnet. Det är möjligt. Det är möjligt även för dig. Ge dig själv tid. Tid att lära dig handskas med just dina svårigheter. Tid att mogna, att utvecklas, att få livserfarenhet. Tid att återhämta dig och kanske att tillfriskna. Tid att leva.

Till just dig sänder jag många varma goda tankar!

Varma hälsningar,

/Elisabet Alphonce