Vi är inte våldsbrottslingar!

NYbild[8]aVi läsare blir alla illa berörda av våldsbrott, såsom de som inträffade i Norrköping eller de som inträffade i Bålsta i somras.

Och extra illa berörda blir kanske vi som lever med psykisk ohälsa. För förutom att vi känner stort medlidande med de drabbade och deras familjer vet vi också att medias rapportering kan leda till ökade fördomar mot oss som grupp.

Nyheter som dessa skapar en rädsla i samhället för personer med psykisk ohälsa. Det blir ännu mer stigmatiserande att ha psykiska problem, samtidigt som den stora majoriteten av oss inte alls känner igen sig i tanken på att göra något våldsamt och skulle aldrig få för sig att skada en annan medmänniska.

Att personer med psykisk ohälsa inte är mycket mer våldsbenägna än gemene man bekräftas också av forskningen. Enligt studier väger följande faktorer mycket tyngre för att en person ska begå våldsbrott:

– Kön – många fler våldsbrott begås av män

– Ålder – det handlar oftast om yngre män

– Droger – både alkohol och narkotika

– Socioekonomiska faktorer

De största riskerna för våldsbrott är alltså när en ung man dricker sprit. Eller när en äldre person använder narkotika – såsom tycks ha varit både i fallet i Norrköping och i Bålsta.

Men dessa faktorer väljer media inte att slå upp. I stället talas det om galningar. Är det så att galenskap anses vara mer kittlande som faktor än narkotika? Oavsett ger rapporteringen en onyanserad och ofta falsk bild av verkligheten.

För att minska på fördomarna mot personer med psykisk ohälsa behövs motbilder. Media behöver lyfta fram vanliga personer med psykiska problem för att visa på alternativa bilder av vilka vi är.

På senare tid har media blivit bättre på detta, men det behövs ännu fler exempel för att detta ska bli tydligare.

/Jimmie Trevett

Förbundsordförande i RSMH


Nya föräldrar

GAbriella-sjalLitenNYDet är finare att vara alkis, knarkare eller bara vanlig hemlös, än att ha psykisk ohälsa. Tiggare, samer och romer är alla mer välsedda.

Det är just så fult att ha psykisk ohälsa att andra inte ens vill tala om det, det är en grupp moraliskt lägre stående man inte vill se existera, ett tabu.

Självmorden i statistiken jämförs alltid med antalet döda i trafiken samma år. Självmorden är fler, men trafiksäkerheten är mer angelägen.

Det finns två grupper psykiater, de som jollrar med en och de som är sträng förälder. Bägge sorter vårdar dig in till din död.

Kärt barn har många namn, men kan man inte ta sig i kragen, rycka upp sig, skärpa till sig, bita ihop, lägga locket på, snyta sig och gå vidare, tänka på något annat eller ta sig en sup och vara som en mänska!

Barn säger man inte sådant till. De ”vuxna barnen” för vilka det inte duger att vara som alla andra är moraliskt lägre stående, sålunda! Det passar inte att vara Svensson, man är för fin för det. Arbetsskygg! Får man förmoda.

/ Gabriella Olsson


Vi står stadigt på två ben

NYbild[8]aRiksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH står ju på två ben – opinionsbildning (intressepolitik) och att stötta varandra i återhämtningen, så kallat kamratstöd. Det märktes tydligt då styrelsen och representanter från lokalföreningarna samlades till kongress den 8-10 maj i Södertälje i år. Förutom att umgås bytte vi mycket idéer och tankar, bland annat hur fler medlemmar skulle kunna värvas och hur vi ska bli bättre på att arbeta intressepolitiskt lokalt.

I år hade vi dokumentet: ”Kvalitet på Dina Villkor” som underlag när vi bland annat diskuterade hur lokalföreningar kan agera intressepolitiskt. Det är ett dokument som medlemmarna kan använda sig av för att påverka kommuner och landsting till att förbättra kvaliteten brukarna. I det tar vi upp allt från att patienten har rätt att vara medskapande i sin psykiatriska behandling till att socialtjänsten har skyldighet att erbjuda meningsfull sysselsättning.

Dokumentet har arbetats fram under flera år. Det som togs upp på kongressen var fjärde upplagan, och kommer att finnas som tryckt exemplar till hösten. Men även efter att denna upplaga har tryckts är det fritt fram för alla medlemmar att komma med ytterligare ändringar om det är något man anser fattas eller behöver rättas till. Vi välkomnar alla synpunkter!

Efter tre intensiva dagar på kongressen åkte jag sedan vidare till RSMH i Örnsköldsvik. De är en av RSMH:s äldsta föreningar och i år firade de 40 år! Det var mycket lyckat med lunch för 55 personer i deras café, musikunderhållning och jag och flera andra höll tal.

Efteråt slog det mig återigen hur viktigt det är att vi alla driver på arbetet med både kamratstöd och intressepolitik i våra föreningar.

Opinionsbildning är viktigt men glöm för den sakens skull inte kaffekoppen!

/Jimmie Trevett

Förbundsordförande i Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH


Tillsammans är vi starka

Anne-SofieKvinnor med psykisk ohälsa är i högre grad utsatta för våld och sexövergrepp än kvinnor i befolkningen i övrigt. Det visade forskaren Anita Bengtsson-Tops i undersökningen Vi är många som gjordes på uppdrag av RSMH 2004.

Men trots att rapporten har några år på nacken gäller den fortfarande. Nationellt Centrum för kvinnofrid, NCK, kom fram till samma sak i sin senaste rapport Våld och hälsa från 2014. Och i rapporten Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning visar de att kvinnor med psykossjukdomar är särskilt utsatta för sexövergrepp. De tar upp en studie med 99 kvinnor med psykossjukdom. Av dessa hade 30 procent blivit utsatta för våldtäkt, varav 10 procent under det senaste året. Det är att jämföra med 20 procent av kvinnorna i övriga befolkningen, varav 0,8 procent under senaste året. Det låter alltså som att många i denna grupp kan ha blivit utsatta för våldtäkt upprepade gånger.

Vi måste belysa dessa fakta och diskutera i vår bekantskapskrets och i media. Ska det vara så här? Vad kan vi göra mer? Hur skyddar vi och stöttar våra döttrar, mödrar och våra kompisar? I allt detta är det positivt att Socialstyrelsen nyligen kom ut med vägledning där de rekommenderar att personalen ska tillfråga att alla kvinnor som söker psykiatrisk vård om de har blivit utsatta för våld.

För det finns personer som passar på att utnyttja människor som är svaga. Samhället måste se till att skydda oss från dessa. Den som redan har blivit utsatt behöver bättre vård och även förövaren behöver bättre vård för att minska risken för att denne utför nya övergrepp.

I dag har var fjärde människa psykisk ohälsa i befolkningen. Av dessa är varannan en kvinna. Det betyder att det oftare är kvinnor som har psykisk ohälsa. Det finns skäl. Vi tjänar mindre, vi har påtvingad deltid, mindre makt över vår kropp, vår hälsa och vår omgivning. I mina drömmars värld är en kvinna och en man lika värda.

Det gäller att vägra vara offer. Ta tag i ditt liv. Du är en värdefull kvinna i samhället. Sträck på dig, säg nej och sök stöd!

Vi behöver varandra för att bli starkare. Därför är de kvinnogrupper som finns inom RSMH så viktiga och behöver utvecklas och bli ännu fler.

/Anne-Sofie Höij

Från redaktören: Tips för fortsatt läsning från Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK:

1) Har du själv blivit utsatt för våld? Då kan du ringa Nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen www.kvinnofridslinjen.se. Linjen är öppen även för män.

2) ”Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen” – kapitel 18 och 19 tar upp våld och psykiska symtom/psykiatrin. I rapporten finns också mycket generell information om hur frågor om våld kan ställas och varför det är viktigt att hitta de personer som utsatts för våld:

http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/Publikationer/S%C3%B6k+publikationer/?id=753&librisId=&swepubId

2) Hur kan vårdpersonalen ställa frågan om våld på bäst sätt? NCK har tagit fram åtta korta filmer med ett tillhörande material, en av dessa filmer handlar just om psykiatrin:

http://nck.uu.se/Kunskapscentrum/Regeringsuppdrag/Anamnesprojektet/utbildningsfilmer–att-st-lla-fr-gan-om-v-ld/

3) NCK har också en webbaserade kunskapsbank (www.nck.uu.se/kunskapsbanken) där alla NCK:s rapporter finns samlade, tillsammans med mycket annan information och fakta.

 


En vecka med Tuffe

HelenaBlommor2-liten-bredTuffe är en bedårande jack Russel terrier. Det är min sons hund och de bor hos exet. Min dotter har en schäfer och när den löper tar jag hand om Tuffe.

Jag har fruktansvärt svårt att komma upp på morgonen, så när jag ska vara hundvakt får jag lätt panik. Jag tänker alltid att det här kommer aldrig att gå.

I julas var det dags. På julafton kom ädelstenen och jag blev slickad i öronen. Nu hade jag en uppgift. En tydlig mening med livet. Att rasta denna vovve. Upp tidigt på morgonen och ut ytterligare fyra promenader varje dag i en vecka.

Och så mycket kärlek man kan få av ett djur. Vad gör man inte 0530 på morgonen när man hör ett hjärtskärande gnäll. Han är kissnödig. Det vet man ju hur det känns. Jag kunde ju inte låta honom hålla sig. Djurplågeri. Så det var bara att hoppa i kläderna och ut.

Vet inte hur det gick till men vi hade en underbar vecka och tur med vädret. Det var kallt och vitt. När han skulle hem grät jag fast jag tyckte nog att det skulle bli skönt med sovmorgon.

Så här är det ofta. Jag tror att jag inte ska klara saker och när jag står inför faktum så fungerar det på något sätt. Synd bara att jag inte kan känna att jag ska klara det innan utan badar i oro och katastroftankar.

Jag hade en uppgift! Det var viktigt för att bli motiverad. Ofta tänker jag att allt är meningslöst. Det är därför ytterst viktigt att hitta saker som är roliga och motiverar.

Fast nu detta uppdrag gick som en dans oroar jag mig redan för nästa gång. Hur sjukt får det bli. Jag blir så trött på mig själv. Jag hatar när jag inte har kontroll över mina känslor. Men jag älskar ju Tuffe. Det vet jag.

Kram på er

/Helena

EnveckamedTuffe


Glädjande med ny strategi för psykiatrin

Jimmieblogg2Under de senaste åren har vi sett en minskning av resurserna till psykiatrin. Sjuttio procent av slutenvårdsplatserna har försvunnit under de 20 åren och enligt Socialstyrelsens Lägesrapport för 2014 har kostnadsutvecklingen minskat med en procent under åren 2008-2012, trots allt prat om satsningar.

Därför är det väldigt glädjande att sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) gick ut i media i dag och sa att de ska ta fram en ny strategi mot den ökade psykiska ohälsan, något som ligger i linje med vad myndigheten Vårdanalys kom fram till efter att ha tittat på alliansregeringens PRIO-projekt (se sid 12).

Bland annat säger Gabriel Wikström att mer resurser ska gå till tidiga insatser, såsom vårdcentraler och familjeneheter vid socialtjänsten, samt att de ska satsa 100 miljoner extra till skolhälsovården. Dessutom ska antalet slutenvårdsplatser i psykiatrin ses över.

Det är mycket välkommet och frågor som vi inom RSMH drivit i flera år. Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga och att främja tidiga insatser innan problemen växer sig större är alldeles utmärkt.

Att dessutom titta på det minskande antalet slutenvårdsplatser är också ett plus.

Vi vill gärna vara med i utformningen av denna satsning!

/Jimmie Trevett

Förbundsordförande i RSMH


Inte sjukskriven = Frisk? Svar: Nej!

bild[8]lågupplöstDet har blivit svårare att bli sjukskriven på grund av psykisk ohälsa sedan alliansregeringen införde de hårdare reglerna 2007. Det visade en ny rapport från Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, som presenterades i går. Jämfört med 2007 är det idag 16 procent färre med psykiska diagnoser som sjukskrivs eller får aktivitetsersättning.

Det är något som vi på RSMH inte är förvånade över. Sedan reglerna infördes har vi mött många personer som nekats sjukskrivning trots att de inte mår bra. Personer som i stället tvingas de leva på försörjningsstöd, anhöriga eller besparingar. I många fall är det oklart hur de överlever.

Vad som är intressant är också att det inte bara handlar om att reglerna blivit hårdare, utan även om att Försäkringskassan tolkar regelverket strängare än vad lagstiftningen kräver.

Hur kan vi påstå detta? Jo, genom att titta på äldre rapporter från Inspektionen för Socialförsäkringen. I exempelvis När sjukpenning nekas (2013:1) hade ISF gjort ett stickprov med ett urval på 600 individer. Det visade sig att en av tio som överklagade negativa beslut från Försäkringskassan om sjukpenning fick rätt när det omprövades av annan handläggare. Tio procent låter kanske lite, men då gäller det att komma ihåg att många med psykisk ohälsa inte orkar kräva en omprövning eller genomgå en sådan process.

Dessutom tycks det som om Försäkringskassan även då var för hård när de omprövade besluten. För när Inspektionen för Socialförsäkringen tittade på underlagen för alla de 600 individerna såg de att Försäkringskassan hade varit hårdare än vad regelverket kräver. Enligt ISF borde minst en tredjedel av de som nekats sjukpenning/sjukersättning via omprövning faktiskt ha fått bli sjukskrivna, inte en tiondel. De anser att minst 25 procent fler borde haft rätt till sjukskrivning.

Som en förklaring till varför Försäkringskassan nekat så många som egentligen hade rätt till sjukpenning, menar Inspektionen för Socialförsäkringen att de själva inte hade jobbat under samma tidspress som Försäkringskassans handläggare. ISF mäter inte heller effektivitet genom minsta antal ändrade beslut, såsom Försäkringskassan gör, utan hade utgått från lag och myndighetsinstruktion vid granskningen och bedömt ärendena vart och ett för sig på individuella meriter.

Vad som anses vara kvalitet hos Försäkringskassan är därmed intressant även utanför myndigheten. Enligt deras interna riktlinjer har handläggningen av ett ärende högre kvalitet om det inte ändras. Det finns alltså inbyggt i systemet att Försäkringskassan är motvilliga att objektivt ompröva beslut, eftersom ett annat utfall skulle tyda på att handläggaren hade gjort ett sämre jobb.

Något annat som talar för att Försäkringskassan är för hårda i sin bedömning av vilka som ska sjukskrivas eller inte är domslut, något som också granskas av ISF i rapporten Socialförsäkringsmål i förvaltningsdomstolarna (Rapport 2014:18). Den som inte får rätt mot Försäkringskassan, har ju möjlighet att överklaga till förvaltningsrätt och därefter eventuellt till kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.

Försäkringskassan antyder i sin publika information att domstolen endast ändrar beslut i fall ny information kommit upp, som ger mer tyngd åt en sjukskrivning. Men i ISF:s granskning framkom att den vanligaste orsaken till att beslut ändrats av domstol var att domstolen gjorde en annan värdering av bevisningen än vad Försäkringskassan hade gjort. Domstolarna ansåg alltså att det underlag som den sjuka hade presenterat för Försäkringskassan faktiskt borde ha gett en sjukskrivning redan från första början.

Det finns alltså mycket som tyder på att Försäkringskassan är alldeles för hårda i sin bedömning av arbetsförmåga. Bara för att du nekas sjukskrivning behöver du absolut inte vara frisk nog att kunna utföra ett arbete!

/Jimmie Trevett

Förbundsordförande i RSMH