Gör så att vi kan känna oss trygga!

Anne Sofie HöijIgår handlade Uppdrag granskning om en 18-årig man som tog sitt liv i slutenvården i Malmö. Han hade lagts in akut på grund av självmordstankar och total kaos samt medicinförgiftning med diagnosen bipolär (tidigare kallade manodepressivitet). Dessutom hade han ett år tidigare gjort självmordsförsök, vilket anhöriga hade informerat om upprepade gånger. Mannen läggs in av läkare, som bedömer akut risk för självmord med beordrad tillsyn var varje kvart.

Det tycker jag från RSMH är helt otillräckligt, Man kan ta livet av sig på ett par minuter. Samma typ av tillsyn har det varit vid tidigare självmord på slutenpsykiatrin i Malmö och även andra avdelningar i landet.

Det finns bevis för hur många som tar sitt liv inom sluten psykiatrisk vård och det är ökande inte bara bland unga. Ändå lämnar vården oss i den svåra situationen utan ständig tillsyn. Är det för att spara pengar? Eller tycker man inte att vi ska ha möjlighet att leva när vi är inlagda inom slutenpsykiatrin?

Varför lägger man då in oss? Ofta med tvång? Utan att sätta in tillräcklig vård.

Jag har länge hävdat att man kan inte stoppa de ökade självmorden i slutenvården utan ständigt vak.

Att sedan lägga in denna svårt akut förvirrade självmordsbenägna unge man med livrem på sig under sjukhusskjortan, enligt foton på Uppdrag granskning, i ett rum med ett skåpshandtag som han kunde knyta fast livremmen i, ser jag faktiskt som ett extremt tjänstefel av vården. På en annan avdelning hade man tagit bort skåphandtagen efter att människor hade begått självmord. Hur kan man lägga in någon utan ständig vak 24 timmar om dygnet i ett sådant rum? Ska personalen verkligen få behålla jobbet? Vilken kompetens har slutenpsykiatrins personal?

Överläkaren sa man att man hade satt på utbildning. Men jag vet, efter att själv ha vårdats inom psykiatrin, att man förändrar inga attityder på en kurs om inte den berörda personen som är anställd vill förändras och vill se annorlunda, inte föraktfullt och nedlåtande, på patienten. Attityder går inte alltid att utbilda bort mot någons vilja.

Vilka attitydkrav har man på slutenvårdspsykiatrins personal 2015? Vilket grundkrav har de när personal anställs för att de ska kunna bemöta människor i kris?

Du som är personal får inte tycka att de TV-program du vill se på under tjänstetid eller de samtal du har i din telefon eller med övrig personal är viktigare än patienten i kris. Det var så på 1960-talet då jag var inlagd som 15-åring. Enligt uppgift är det fortfarande så.

Det här måste förändras.

Ska det bedrivas sluten psykiatrisk vård måste den vara bra om vi ska kunna förebygga självmorden. Hög personaltäthet, bra kompetens och ständig fortbildning för personal. Debrifieng med patienten efter att tvångsåtgärder har utförts. Tidigare vårdöverenskommelser ska finnas inskrivna i vårdjournalerna och personalen ska följa dem.

Dessa villkor borde gälla om psykiatrin ska få ta in oss. Hur ska vi annars kunna bli trygga?

/Anne-Sofie Höij


2 kommentarer on “Gör så att vi kan känna oss trygga!”

  1. Per-Ola Larsson skriver:

    Det mycket STORA problemet är att sjukhusläkaren inte genast skickar ett inskrivningsmeddelande till socialtjänsten så att en socialsekreterare kan komma dit och påbörja en vårdplanering. Psykiatri är inte bara medicin – det är också socialtjänst. Läs Lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård:
    10 a § När en patient skrivs in i landstingets slutna hälso- och sjukvård eller så snart det därefter bedöms finnas ett behov av det, skall den behandlande läkaren vid den enhet där patienten vistas genom ett inskrivningsmeddelande underrätta berörda enheter i den öppna vården eller omsorgen om att patienten efter att ha skrivits ut kan komma att behöva
    – kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller
    – landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Lag (2003:193).
    10 b § En vårdplan skall upprättas för en patient som efter att ha skrivits ut från en enhet inom landstingets slutna hälso- och sjukvård av den behandlande läkaren bedöms behöva
    – kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller
    – landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård. Lag (2003:193).
    10 c § Skall en vårdplan upprättas enligt 10 b § skall den behandlande läkaren kalla till en vårdplanering. Vårdplaneringen skall påbörjas senast dagen efter det att kallelsen mottagits.
    En vårdplan skall utformas i samarbete mellan företrädare för berörda enheter vid
    – kommunens socialtjänst eller hälso- och sjukvård, eller
    – landstingets primärvård, öppna psykiatriska vård eller annan öppenvård.
    Patienten eller hans eller hennes närstående bör delta i vårdplaneringen. Lag (2003:193).
    10 d § En vårdplan skall innehålla uppgifter om det bedömda behovet av insatser enligt 10 b § samt uppgifter om vilken enhet som är ansvarig för respektive insats.
    En vårdplan är upprättad när den har justerats av företrädare för de ansvariga enheterna. Lag (2003:193).
    10 e § Senast dagen före det att en patient beräknas skrivas ut från den slutna hälso- och sjukvården skall den behandlande läkaren vid den enhet där patienten vistas genom ett utskrivningsmeddelande underrätta ansvariga enheter enligt 10 d §

    Denna lag förstärktes 1/1 2010 genom 2 kap 7 § socialtjänstlagen:

    När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.
    Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.
    Av planen ska det framgå
    1. vilka insatser som behövs,
    2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
    3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och
    4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

    Trots detta får bara hälften av patienterna en vårdplan. Är det så konstigt att den psykiska ohälsan ökar? Kommuner och landsting utövar inte sin makt under lagarna so vår grundlag föreskriver

  2. Hannes Q skriver:

    Hej, Anne-Sofie!

    Jag delar helt din uppfattning, att det under det akuta skedet bör finnas personal i patientens närhet, som kan lyssna och prata med honom eller henne. Det är den främsta insatsen som skall göras! Däremot tror jag inte man skall gå så långt som till fullständig kontroll av patienten och den miljö han eller hon vistas i, eftersom det i sig skulle bli outhärdligt och traumatiserande. Det går dessvärre aldrig att hundraprocentigt garantera att en människa inte tar sitt liv. Livremmar bör naturligtvis plockas bort, men det är fullt genomförbart att kväva eller hänga sig med t.ex. enbart ett par byxor, och vi kan ju inte tvinga patienterna att gå nakna på avdelningen. Det är inte i första hand tvånget och kontrollen som skall ökas, utan vårdinsatserna som skall förbättras. Det är så vi på ett respektfullt sätt kan förebygga självmord.


Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s