Livsmål

Det värsta som skulle kunna ha hänt mig för min överlevnad/återhämtning, är att jag tillät folk slå ut mina drömmar/visioner. Jag har nog alltid varit en stor drömmare/dagdrömmare.Tänker på John Lennons låt! Jag tycker att det är livsviktigt med ett livsmål, utifall man skulle gå vilse i livet, någon gång.

Precis som när du väl tagit ut kompassriktningen, så förhindrar detta dig från villovägar, när du vandrar. Samtidigt är det mer stimulerande att leva, när man har ett mål att leva/arbeta för, eller hur? Sedan är det upp till var och en att få bestämma vad målet blir. Därför är det jätte-olyckligt att folk slår bort ens innersta drömmar, när de bara menar med att hjälpa.Någon klok person har skrivit följande: ”Du är så ung som din tillförsikt, så gammal som ditt tvivel, så ung som din förhoppning, så gammal som din försagdhet. Så länge skönhetens, glädjens, djärvhetens, storhetens makt från jorden, människorna och oändligheten når ditt hjärta, så länge är du ung. För när vingarna hänger neråt och ditt hjärta täcks av pessimismens snö och cynismens is har du blivit gammal på riktigt”.
/Khai Chau