Olof Ahlqvist är ny medlem och skribent på bloggen!

Publicerat: maj 24, 2024 | Författare: rsmhbloggen | Sparat under: Det är vi som bloggar! |Lämna en kommentar

Hej Olof! Vem är du?
– Jag heter Olof Ahlqvist och är 51 år, pianist, har det egna företaget Solemn Musiq och jobbar på Tullverket. Bor i Stockholmsområdet med fru och två barn och lever sen tonåren med psykisk sjukdom/bipolär typ 1.

Jag tror på regelbundenheten med medicin och samtalsstöd/terapi kontinuerligt för att uppnå och bibehålla stabilitet i livet som bipolär. Jag tror på och skriver om öppenhet då det för människor närmare varann och ger ökad förståelse och respekt.
Vi behöver tillsammans arbeta för att minska det stigma som finns kring psykisk sjukdom.
Mitt första blogginlägg kommer att handla om att uppnå och bibehålla stabilitet när man lever med bipolär sjukdom:

Att uppnå och bibehålla stabilitet: hur får man ordning på, och frihet i, att leva med bipolär/psykisk sjukdom?

Jag vet att man kan uppnå en långvarig stabilitet och bibehålla den genom att följa några små råd. Just nu lever jag med familjeliv och arbete på dagtid, måndag till fredag. Att ha fasta rutiner för sömn, mat och medicin visar sig vara avgörande för att kunna må bra över tid.

Varje kväll tar jag till exempel min medicin vid exakt samma tidpunkt, klockan 19 och klockan 21 i samband med ett litet intag av smörgås, kvarg, banan och ett glas mjölk. Viss medicinen behöver det för att verka som bäst. Sen går jag och lägger mig vid samma tid varje kväll 21.30-22.00. Jag somnar således regelbundet vid samma tid. Sen går jag upp vid 6.00 när jag jobbar och lite senare på helgen (med viss variation). Jag tar medicin direkt när jag vaknar.

Det finns utrymme även för oss med medicin att kunna göra avvikelser vilket jag har provat. Jag kan ta mina kvällsmediciner lite senare om jag exempelvis firar nyår, eller har en gemensam aktivitet med middag med vänner eller är ute på en konsert. Det går att göra avvikelser men inte alltför ofta, utan möjligtvis då och då. Jag har provat att resa över tidszoner. Vad gäller mat försöker jag äta vid ungefär samma tider varje dag, frukost, lunch och middag.

Detta är vad jag kallar de yttre ramarna för att ha ett fungerade stabilt mående.

Personligen tror jag mycket på det här eftersom det visat sig fungera väldigt bra över tid för mig. Under många år, från 2003 till 2020, har jag provat samma regelbundenhet fast med skifttjänstgöring vilket inneburit att jag vridit på matintag, medicinintag och sömnmönster. Jag hade fler symptom på min sjukdom då men det gick hyfsat bra.

Jag jobbade dock inte natt utan tidig morgon och sen kväll samt helg och fick sen möjlighet till att jobba dagtid vilket jag såg som en stor bidragande orsak till att förbättra mitt mående ännu mer. Då kunde jag på riktigt testa mina idéer och se hur det fungerar.

Från 2021 till nu upplever jag tid som mer regelbunden och ganska symptomfri tack vare mönstret med tiderna, maten, sömnen, medicinerna och motion. Detta leverne minimerar även nedåt och uppåtperioderna med en konstant dos medicin. Jag får på detta sätt må bättre, och det över tid.

Men är inte det här allt vad den bipoläre inte vill ha? Jag vill ju känna mig fri att äta när jag vill, sova när jag är trött och ta medicin bara för att jag måste och sen spendera min tid på det jag brinner för mest i en väldigt koncentrerad form.

Det är ju motsägelsefullt då att ruta in allt i rutiner och vanor – hur blir det då med den där underbara kreativiteten? Jag som håller på med musik känner mig ju inte spontant sugen där mellan lunch och kvällsmedicinen att vara skapande och kreativ. Det ska ju bara komma av sig själv. Eller?

Man måste ju fånga inspirationen när den kommer! Tro mig, jag har testat detta över 20 år, varav 17 år med oregelbundna mönster men jag måste ändå säga att mitt lugn, koncentration, resultat av kreativitet och skapande ändå infinner sig bättre med ovan nämnda inramningar.

Man måste ge detta tid och att ha tålamod. Utforska kreativiteten. Det kommer att ge dig insikter om dig själv och din sjukdom. Dessutom är jag mer stabil över tid vilket får mitt mående i kombination med medicinintag och liknande att fungera bättre än att inte hålla mig till ramverket.

Den upprepade regelbundenheten istället och konsekvensen av att jag får utrymme i detta virrvarr av inspiration, motivation, kunskap och drivkrafter till min musik och övriga liv.

Alltså, den stora utmaningen är att komma fram till vad som fungerar bäst för dig själv. Jag kan starkt rekommendera en inramning på detta sätt med medicin, sömn, mat och motion. Jag vågar säga att det kommer få stabilitet i ditt mående och möjlighet att få bibehålla den om du sköter det. Ha gärna ett regelbundet samtalsstöd till detta inom vården.

Inom ramarna kan du vara fri till ditt stora intresse men ge inte avkall på det meningsfulla med regelbundenheten.

---