En liten gnutta tolerans

Folk är så snabba på att döma efter yttre beteenden, som ofta inte är vad jag egentligen menar. Dessa beteenden som syns utåt, styrs oftast av inre tankar och känslor, som i sin tur inte behöver ha med den aktuella situationen att göra.

Jag kan lika gärna skriva i pannan, att idag har jag inre oro och spänningar i kroppen – och det är inte er som jag är spänd på! Så låt mig vara ifred med mina problem!

Hur ska folk egentligen kunna ta hänsyn till funktionshinder, som de inte känner till, eftersom det inte syns? Det är därför vi också får lida i det tysta, istället för att bli avhjälpta. Gång på gång blir vi missbedömda, till slut orkar man inte bry sig om att förklara eller ens försvara sig. Jag går in i mitt skal igen, helt enkelt. Jag kör på vägen med både gas och broms för att återhämta mig.

Det jag har byggt upp, varar inte särskilt länge, utan rivs ner gång på gång, och egentligen helt på grund av okunskap hos folk.

/Khai Chau